Skoldebatten – fortsättning

Igår kväll hittade jag en intressant kommentar till det inlägg i skoldebatten jag förde in i bloggen den 24.4. Här är kommentaren:

”Det där dumma resonemanget känner jag igen. Min dotter läste en internationell plugglinje på gymnasiet, International Baccalaureate, där ambitiösa och studieinriktade elever samlades och pluggade hårt. Betygen sattes av lärare i andra länder och världsdelar, proven skickades runt till olika ställen för att de skulle bli så rättvisa som möjligt. Konstigt nog fick eleverna bra betyg, vilket Skolstyrelsen tyckte var orättvist. Därför bestämde de att sänka värdet på IB-elevernas betyg i jämförelse med de vanliga svenska.
Därför har nu till exempel en kille från min dotters klass jättesvårt att ta sig in på läkarlinjen, och IB-klasserna krymper för att färre vågar gå där (satsa stenhårt tre år i en annan klass är smartare taktik och ger idel MVG). Antagligen försvinner IB snart, åtminstone i Umeå. Det är kanske det man vill?
Jag blir så innerligt trött på denna fördumning som brer ut sig över skolorna, hur småungar ska sitta och “forska” själva och hur kunskap hela tiden nedprioriteras. (”vaddå, man kan ju googla”)”

Det här är allvarligt.

Skoldebatten

I gårdagens SvD läste jag en artikel med titeln "Friskolor bäst i nationella prov". Jag irriterade mig lite på vissa resonemang i den, men släppte den sedan, fast tydligen inte helt, för nu sitter jag med den här igen (tyvärr hittar jag den inte på nätet) och har bestämt mig för att ta itu med den. Här följer ett par utdrag ur artikeln (naturligtvis med fokus på det som stör mig i artikeln):

"Förra veckan presenterade Christina Wikström, doktorand på institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet sin kommande avhandling. Hon hävdar att de ofta konkurrensutsatta friskolorna driver upp betygen – de är helt enkelt mer generösa när de betygsätter sina elever, något hon kallar ’betygsinflation’."

"Men nu har skolverket samlat resultat från de nationella proven som genomförs i hela landet i årskurs nio, och delat upp resultaten mellan friskolor och kommunala skolor. Sammanställningen visar att friskoleelever i årskurs nio klarar sig klart bättre på de nationella proven i engelska, matematik och svenska."

"Christina Wikström ser ingen motsättning till resultaten i sin egen forskning. – Friskolorna selekterar ofta högpresterande elever, säger hon."

Hur vetenskapligt är Wikströms sätt att resonera? Först säger hon att friskoleelever ofta får bättre betyg än de förtjänar. När hon sedan får veta att elever från friskolor har bättre resultat på nationella prov, byter hon helt ogenerat fot och säger att detta beror på att man tar in duktigare elever på friskolor. Jaha. Och journalisten som intervjuar henne verkar tycka att allt är OK, ingen kommentar till bristen på logik. Nej, nu tror jag att det är dags att ta en runda i skogen med min labrador Londi, det är nog fånigt ödsla energi på "brist på logik"…