Vi går ut i den vita morgonen och Miki sticker nosen djupt ner i snön. Var är marken? Igår hade vi 17 grader och för några dagar sedan 26. Vädergudarna leker visst med oss. När vi kommer till parken ser den ut som en uppenbarelse från den andra sidan – höga ljusmörka valv.
Den vanliga vägen känns ovanlig och Miki – compagno di strada, compagno di tutto e di niente – min Miki, han nosar och spanar in i den nya världen. Är vi här?
Och de blommande träden har dolt sina färger och varje blomma bär en vitullig mössa. Nej, det är inte vinter, det leker vinter.
