Jag har tagit fram Else Lasker-Schülers dikt Mein Liebeslied igen och jag har under dagen slagits med ett försök till en svensk version. Ja, jag har verkligen kämpat och ändå finns det några svåra knutar kvar, kanske kan jag inte lösa dem. För att tvinga fram en bättre lösning än den jag i just detta ögonblick har, lägger jag upp originalet och där under försöket. Egentligen ber jag inte om hjälp nu, utan jag gör detta för att jag hoppas att om jag tar ut översättningen ”ur kammaren”, så kommer jag att hitta nya lösningar. Mina ögon kommer att se mer. Det är min förhoppning.
Mein Liebeslied
Wie ein heimlicher Brunnen
Murmelt mein Blut,
Immer von dir, immer von dir.
Unter dem taumelnden Mond
Tanzen meine nackten, suchenden Träume,
Nachtwandelnde Kinder,
Leise über düstere Hecken.
O, deine Lippen sind sonnig…
Diese Rauschedüfte deiner Lippen…
Und aus blauen Dolden silberumringt
Lächelst du… du, du.
Immer das schlängelnde Geriesel
Auf meiner Haut
Über die Schulter hinweg –
Ich lausche…
Wie ein heimlicher Brunnen
Murmelt mein Blut.
Min kärleksvisa
Som en hemlig brunn
Mumlar mitt blod,
Alltid om dig, alltid om dig.
Under den tumlande månen
Dansar mina nakna, sökande drömmar,
Sömngångarbarn,
Tyst över dystra häckar.
O, dina läppar är fulla av sol…
Dina läppar doftar av rus…
Av blånande flockblomster silveromsluten
Ler du… du, du.
Alltid detta risslande porlande
På min hud
Bort över skuldran –
Jag lyssnar…
Som en hemlig brunn
Mumlar mitt blod.