Vi bor i ett bra kvarter. Sigečica har en själ, en omisskännligt hjärtlig och lite råbarkad själ. Här finns baren Simpa med Ivans plötsliga grillfester med gratis kött till alla, här finns Cooltura med sin moderna estetik som ändå tillåter hundar på fåtöljerna och rökning utan att förlora det minsta av sin elegans och så finns adventsfesten. Miki och jag var där med Vesna och hennes barnbarn Istok. Ut ur den fula neonupplysta lokalen strömmade musiken och för tjugo kuna fick man så mycket man ville av grillat kött och kuhano vino. Och pengarna gick till Sigečicas fattiga utan att någon behövde känna sig som annat än deltagare i festen. Miki fick sina köttbitar och hittade andra i dunklet mellan sopsäckarna. Och vi hälsade på hundar och människor, tuggade och svalde och kölden fjärmade sig och försvann ut i buskarna bakom gränsen mellan flackande ljus och djupaste mörker.
