Tåget som befar sträckan Zagreb-Sarajevo har påfallande många stopp, 28 tidtabellsenliga och några till, efter vad jag har kunnat se. Men den delsträcka som jag undrar mest över är den sydligaste delen av den kroatiska. Efter Sisak – som ju är en riktig stad – stannar tåget fem gånger med ett fåtal minuters mellanrum innan man når den kroatiska grässtationen Volinja. Så här: Sunja 10.14, Hrastovac 10.20, Graboštani 10.24, Majur 10.27 och Hrvatska Kostajnica 10.31. Till saken hör att att flera av de här stationerna inte har några egentliga stationsbyggnader, utan det är ruiner som är ett slags platshållare där. Den värdigaste stationen bland dessa och den tydligaste byn är så vitt jag kunnat se Hrvatska Kostajnica:
Stationen i Hrastovac är en gulaktig vägg med tomma fönstergluggar och den i Graboštani ser ut på liknande sätt, fast den är ljusgrå. Och byarna har jag hittills inte kunnat identifiera, men Sunja och Majur är båda lite större och har varsin antydan till station.
Jag förundras – vilket inte betyder att jag skulle ha någon invändning – över att ett internationellt tåg mellan två huvudstäder stannar i byar som knappt går att upptäcka för tågresenären, byar där åtminstone vissa har en station som inte utgörs av något annat än en jordväg utmed järnvägen. Och människor hoppar av och klättrar på där, särskilt i Hrastovac, det har jag sett flera gånger. Är detta en bygd som tills nyligen var full av liv och människor och som man nu i ett slags sammanbiten fantasi håller kvar vid liv? Särskilt undrar jag över Hrastovac och Graboštani…