Ja, det var så här den lilla resan började och jag hade valt att åka tåg, i stället för att snabbt flyga förbi allt, just för att få genomkorsa det slovenska landskapet som är så… Ja, vad består detta speciella slovenska egentligen i? Det här landskapet – både som natur och kultur – är mer finfördelat än de flesta. Det finns aldrig för mycket av samma. Hela tiden växlar det på ett filigraniskt vis. Vi har kullen med den lilla kyrkan uppkrupen på den harmoniskt rundande toppen, byhusen bland träden som speglar sig i flodkröken, den vackert bebyggda lilla ön mitt i den blå sjön och guldkullar som rullar och rullar ner mot havet. Skönhet på skönhet men aldrig för mycket av samma.
Jag for sträckan Dobova – Krško – Sevnica – Zidani Most (där vi kanske inte stannade) – Laško – Celje – Pragersko – Maribor och sov på fel ställen så att jag inte fick upp kameran förrän efter de vackraste platserna och rutan var förstås smutsig, men ändå var det vackert och jag såg skymtar av slovenska symbolplatser:
Jag tror de här bilderna är tagna strax före Celje och vid infarten till Celje. Eller är det Laško?
Här är några länkar till mer emblematiska bilder från Slovenien.
Katarina nad Ljubjano, sommaren 2011 – detta är Slovenien
Att åka tåg är att resa.
Det fanns inget billigt flyg på 70-talet, så jag satte mig på tåget med Interrail-kort och for till Grekland. Det tog 2 och ett halvt dygn dit. Och 2 och ett halvt dygn hem.
Underbara resor!
När man flyger, så reser man nog inte – man förflyttar sig nog mest?
PS. Dagarna på tågen genom Europa, var en upplevelse i sig; två helt olika ”semestrar i en”.
Minnena från alla människor och händelser på tågresorna, är nog lika viktiga för mig. Som allt som sen hände på dit jag var på väg till…
Hej Cecilia, jag håller med dig om det du säger. Det här var i och för sig ingen semester, men jag fick ändå välja sätt att färdas och då tog jag ”det bästa”, eftersom det ändå fick plats tidsmässigt. Det blev 8,5 timmar Zagreb-Brno…
Jo, jag vet. Ingen ”semester”. Men semester förr, var inte vad som är semester idag.
Semester idag är time-out – paus från ”samhällslivet”. Semester förr var time-out från vardagen – drömmen…
Kanske inte skillnaden är så stor ändå?
PS. Nä nu måste jag nog börja om
Drömmen om det utanför vardagen har förändrats drastiskt.
Men upplevelsen av densamma – att stjäla till sig ett eget ögonblick – är något som fortfarande lever. Tack och lov.
Ledsen för mina kryptiska tankar…
Tack Cecilia, jag ligger lite lågt med mina egna kryptiska tankar här. Jag har ju gott om plats för sådant i själva texten.
Ha det gott!
Tack. Huruvida man lever ut sina eventuellt kryptiska tankar är upp till var och en….
Cecilia, nu har jag lagt ut en ny version av mina sådana strax här ovanför – även om jag pratar om katakomber.
Måste bara säga att den sista bilden är så förtjusande (kunde vara en bild ur en rolig och spännande saga).
Nilla, här är en länk där samma kulle också finns i solnedgången. Dessutom ligger Londi i gräset på en av de tre bilderna…
http://bodilzalesky.com/blog/2011/09/20/nar-kvallen-sanker-sig-over-katarina-nad-ljubljano/