Solen är tillbaka efter några gråa dagar. Londi och jag var nyss på vår morgonrunda bland de små bondstugorna i kvarteret här. Vindruvsklasarna hänger frestande i ansiktshöjd. Ja, jag nöp åt mig en druva eller två…
När vi kom tillbaka till ”vår park” satt Stanko på bänken i solen och rökte en cigarett, så jag slog mig ner bredvid honom och Londi la sig till rätta på stenplattorna framför oss. Vi pratade om druvor och Stanko berättade att han sett ett tv-program om vinodlingarna på ön Hvar, om Vina Tomić. Han vet att min ”kolegica” och ”prijateljica” Janica hör till den familjen. Sedan sa han att de i programmet talat om en vacker gammal tradition från romartiden, en tradition som består i att man lämnar kvar de minsta druvor på vinrankorna så att de fattiga kan gå och plocka där. Den traditionen lever än, sa han och log. ”Lijepa tradicija”…
Vackert – i dubbel mening! Vilken härlig morgon.
Ja, det var en benådad morgonstund.