Ett stycke norr om Brda och Sabotin finns berget Korada. Vi gick dit upp genom en lövskog som doftade så starkt av čemaž (Bärlauch) att det kändes som om hela världen var gjord av lök. Bergskammen heter Kanalski Kolovrat.
Trädet på bilden är visserligen inte litet och kanske inte heller så värst rufsigt, men jag tänker ändå på Silvana Palettis lilla berättelse Te rizberjani jarbulčić; det är ju samma trakt och samma sorts landskap. Den mytiska resianska världen döljer sig bakom nästa berg.
Åh, Bärlauch och denna speciella doft är en sak som jag saknar jättemycket här i Sverige. Den hör ju liksom till våren. 🙂 (Fick en gång Bärlauch från Gotland från en bekant. Det var gott men doften saknade jag ändå.)
Ha en fin söndag ni två!
Kram,
Constanze
Hej Constanze,
nu slog jag upp ”Bärlauch”. Det heter ”ramslök” på svenska. Jag har vetat det förut, men det är ett ord som liksom inte fastnar. ”Bärlauch” är ordet. På kroatiska heter det också något med björn, men jag kommer inte ihåg exakt. Det slovenska ordet ”čemaž” liknar det kroatiska ordet för vitlök och antagligen det slovenska också.
Alles Gute und Liebe
wünsche ich dir und deiner Familie.
PS Nu kollade jag vad det heter på kroatiska: medvjeđi luk.
Intressant med kroatiska. Kan det vara någon lånord? Medved är ju björn och luk påminner om Lauch.
Jag känner förstås till ordet ramslök men som du sade… det känns inte rätt. 😉
Så lustigt att här också står om ”Bärlauch”. Minst 3 av de senaste inläggen i ”… wir sind..” har handlat om detta. Är det så gott som det sägs där? Äter man det i Sverige också? Jag har aldrig smakat.
Om Ramslök i Sverige kan man läsa här.
Jag känner till två växtplatser, en i Ravlundatrakten på Österlen och en ett stycke norr om Gränna utmed den gamla vägen. I Blekinge är den fridlyst.
På senare år tror jag att det har blivit modernt med ramslök i en del krogkök och kokböcker.
Bärlauchsäsongen här är nu i stort sett över. Heuriger och caféer serverar visserligen fortfarande soppa, sallad, strudlar, nudlar, ”Aufstrich”, pesto, gnocci med Bärlauch men när man vandrar genom skogar och ängar känner man inte längre den intensiva Bärlauchdoften. Löken blommar.
Ett problem med Bärlauch är att den dödliga liljekonvaljen ofta växer mitt ibland den. Varje år dör ett par oförsiktiga självplockare.
Konstigt att löken verkar vara så sällsynt i Sverige. Men jag är säker på att jag träffat på en vitlöksdoftande lökväxt ute i Roslagen. Vad kan det ha varit?
(Tillsammans med liljekonvaljförgiftning är kanske druvgasförgiftning litet unika dödsorsaker för Österrike?)
Här kan jag faktiskt stajla mig lite grand… Jag åt ramslök så sent om i torsdags kväll, på restaurangen i Göteborgs Konserthus… Det var i samband med en risotto… Därefter följde Leningradsymfonin… Min matsmältning har fortfarande inte hämtat sig…
Det känns som om jag hade lagt ut ett lockbete för björnar här och att ni, mina besökare här är björnarna. Bärlauch som omväxling till honungen vi en gång ägnade oss åt här under pausträdet.
Apropå tiden och säsongen, Bengt, så hände det här för två veckor sedan, så čemaž-säsongen på Korada är kanske också över för att inte tala om medvjeđi luk-säsongen här på Medvednica, Zagrebs husberg.