De senaste två lektionerna i kroatiska har handlat om aspekt, tror jag i alla fall. Det speciella med den här ”kursen” är ju att Jasmina aldrig tidigare undervisat i kroatiska och att hon under kursens lopp upptäcker den ena egenheten efter den andra hos sitt språk och tillsammans med mig förvånas och förundras över dem. Det är egentligen en fantastisk form av språkkurs! Något så fräscht och levande! Ingen av oss vet var vi kommer att hamna ”den här gången”. Det som styr mest är mina frågor, men jag vet ju sällan om jag ställer lätta eller svåra frågor. Vi är ju båda intensivt språkintresserade, så vad som än dyker upp och oberoende av hur mycket eller lite jag lär mig den ena eller andra gången, så är det alltid ett äventyr.
Men nu till något konkret, ja, till detta med aspekt, som vi tror att det är. Jag har märkt att verben på något vis bildar ett slags ”familjer” och om man lägger till det ena eller andra prefixet – eller infixet för den delen – så förändras betydelse och temporalt användningsområde. Mycket handlar om om en handling är pågående eller avslutad, tror jag mig förstå. Men det handlar också om annat.
Förra gången talade vi lite om verb som har med ätande och drickande att göra.
Verbet ”dricka” är ”piti” och verbet ”äta” är ”jesti”. Till dessa kan man lägga diverse förstavelser, särskilt till ”piti” verkar det som. Här är några (få) exempel:
popiti( dricka upp)
napiti (dricka upp)
ispiti (dricka ur)
zapiti (dricka en hel del öl/vin/sprit tillsammans ”i glada vänners lag”)
Strax fick jag problem med vad skillnaden mellan ”popiti” och ”napiti” kunde vara. Jasmina förklarade och jag ritade till. Så här:
”Popiti” betyder att det blir tomt i glaset och ”napiti” betyder att det blir fullt i den drickandes kropp. (På ett liknande sätt fungerar ”pojesti” och ”najesti”.)
Sedan frågade jag om skillnaden mellan ”popiti” och ”ispiti” (det här med ”upp” och ”ur” var ju snarast ett slags försöksöversättningar). Jasmina funderade och sa att ”popiti” är det vanliga medan ”ispiti” handlar om ”ett snabbare drickande och en större mängd”.
Det här är en enastående rolig språkkurs för genom den lär jag mig inte bara ett språk utan jag upptäcker världen och lustigt nog gör min lärare på sätt och vis det också. Synd bara att Jasmina nu ska lämna Zagreb för sin dalmatiska hemstad för hon är färdig med sina studier här, eller nästan i alla fall, och ska börja arbeta i Šibenik någon gång i maj. Fast några lektioner till ska vi ha när hon kommer upp hit igen lite då och då under våren.
Vilket härligt språk! Och en så fin pedagogisk teckning till din förklaring, Bodil. Dig skulle jag gärna ha som lärare.
Ha en fin dag.
Jo, kroatiskan är ett spännande äventyr för mig. Synd att orden – på grund av min ålder – har så svårt att fastna ordentligt.
Det är Jasminas förklaring (inklusive mimik och gester) som jag försökt avbilda. Den här kursen är verkligen vad man på finska eller finlandssvenska skulle kalla ett talko. (Detta får mig att tänka på de ”semantiska talkonas” tid här under pausträdet. Det var tider det.)
Man får nog vara drucken för att förstå det där.
Gunnar, du känner en dragning till verbet ”zapiti”, anar jag.
Språk är spännande! I svenskan har vi ju många olika sätt att dricka från att smutta till att bälga i sig.
Tro det eller ej, Bodil, men även jag känner idag en stark dragning till verbet ”zapiti”.
Jag hade tänkt prata lite om det här med pågående och avslutad aspekt, men här verkar det ha uppstått en stämning av drickande i glada vänners lag, så jag släpper det temat – för tillfället i alla fall.
Fast det här kanske jag får bjuda på? Det finns två verb (eller fler) för ”säga”: ”reći” och ”kazati”. Beroende på tempus och/eller aspekt använder man det ena eller det andra:
Reći ću to. (Jag ska säga det.)
Kažem to. (Jag säger det.)
Rekla sam to. (Jag har sagt det.)
To je to.
Happy hour under pausträdet…!
OK, låt oss zapiti då!
Na zdrowie!
Pust, pågående och avslutad aspekt. Även jag har börjat stöta på detta nu i slovenskan. Ett ******* tycker jag ibland!
Hoppas du inte finner så stora problem med det som jag gör! 🙂
Hej Oscar,
har du flyttat till Slovenien nu? (Jag minns inte längre vad du berättade om dina planer.)
Hur säger man förresten ”popiti” respektive ”napiti” på slovenska?
Och vad heter:
Reći ću to. (Jag ska säga det.)
Kažem to. (Jag säger det.)
Rekla sam to. (Jag har sagt det.)
på slovenska? (Ja, det sist innehåller en femininform, men det ser du säkert.)
PS Vad står det egentligen i din svarta ruta?
Jag önskar att jag kunde flytta till Slovenien så snart, men kan inte åka på ett antal år.
Usch, jag känner mig verkligen inte berättigad att berätta om slovenska (kan lätt bli fel) men jag frågade lite och såhär blev det;
Både ”popiti” och ”napiti” på slovenska betyder som på kroatiska att det blir tomt i glaset respektive att det blir fullt i den drickandes kropp. Dock används ”napiti” oftast för ”att bli full”.
Reći ću to = Rekel/rekla bom
Kažem to = Rečem
Rekla sam to = Rekel/rekla sem
I min ruta står det ”UmadBro” ’You mad brother?’. Det är en ganska använd fras på internet.
PS. Skriv gärna fler inlägg om kroatiskan! Jag tycker mycket om att läsa dem, särskilt nu när du berättade om samma problem som jag har 😉
Dock används ”napiti” oftast för ”att bli berusad”*
Kanske låter bättre :p
Hej Oscar,
jaha du har inte kommit till Slovenien än, men du förbereder dig väl, anar jag.
Tack för svaren på mina frågor! ”Rekel/rekla bom” låter kul. Finns det något ”zapiti” också?
När andan faller på kommer det nya inlägg om mina brottningar med det här svåra språket.
”Zapiti” betyder på slovenska något i stil med ”att spendera något på att dricka”
Magiskt hur man kan få in så mycket mening i ett ord.
Ex: Zapil je premoženje = Han spenderade hela sin förmögenhet på att dricka.
Någon motsvarighet till kroatiskans ”zapiti” vet jag inte om det finns, det kanske är slovenskans ”napiti” som är närmast då.
Jag glömde säga i förra kommentaren att jag känner igen första delen av ditt inlägg något fruktansvärt! Jag antar att min ”lärare” lär sig att se på sitt eget språk på ett annat vis genom mina ögon när jag kommenterar, påpekar och frågar om olika saker som gör mig förvirrad.
Det är roligt att känna igen sig i så mycket du skriver! 🙂
Roligt med det här igenkännandet, Oscar! För mig också alltså. Sedan är det förstås intressant att se att likheterna mellan kroatiskan och slovenskan ändå är ganska stora – trots att många här säger att de inte förstår slovenska. Kanske är skillnaden som mellan svenska och danska, men vem ska svara på den frågan (om det nu är en fråga). Möjligen de av mina svenskstudenter här som också har haft kontakt med danskan.