Grubblerier över Strindbergsmanuset

Under morgonpromenaden – vi tog en ganska lång runda eftersom det var så vackert –

funderade jag över Strindbergmanuset. Jag har klippt ganska mycket ur det jag fick från Strindbergs Intima Teater. All ”mellantext” är borta, nästan i alla fall, eftersom den är alltför tätt knuten till just Intima Teatern. Av de fem dramafragmenten har jag tagit bort det ur Mäster Olof (bland annat för att jag tyckte replikerna var för långa). Kvar är utsnitten ur Fröken Julie, Ett Drömspel, Spöksonaten och Gustav III. Janica ville ha med lite ur Liten katekes för underklassen och nu har jag saxat fram några avsnitt ur denna. Sedan frågade jag Janica om hon inte tyckte vi kunde ha något ur Fadren (som hon förr om åren brukade läsa med studenterna). Hon kastade fram några förslag på avsnitt och jag fastnade för det här, som är ett slags mikroversion av dramat:

Ryttmästarn: Vad har du nu gjort, Nöjd?

Nöjd: Gud bevare herr ryttmästarn, det kan jag inte säga, när pastorn är inne.

Pastorn: Genera dig inte du, min gosse!

Ryttmästarn: Bekänn nu, annars vet du hur det går.

Nöjd: Jo, se, det var så, att vi va på dans hos Gabriel, och så, och så sa Ludvig…

Ryttmästarn: Vad har Luvig med den saken att göra? Håll dig till sanningen.

Nöjd: Jo, och så sa Emma att vi skulle gå till logen.

Ryttmästarn: Jaså, det var kanske Emma som förledde dig?

Nöjd: Ja, inte var det långt ifrån. Och det ska jag säga, att om inte flickan vill, så blir det ingenting av.

Ryttmästarn: Kort och gott: är du far till barnet eller inte?

Nöjd: Hur ska en kunna veta det?

Ryttmästarn: Vad för slag? Kan du inte veta det?

Nöjd: Nej, si det kan en då aldrig veta.

Ryttmästarn: Var du inte ensam då?

Nöjd: Jo den gången, men inte kan en veta om en är ensam för det?

Ryttmästarn: Vill du skylla på Ludvig då? Är det din mening?

Nöjd: Det är inte gott att veta vem en ska skylla på.

Ryttmästarn: Ja, men du har sagt åt Emma att du vill gifta dig med henne.

Nöjd: Ja, se det får en alltid lov att säga…

Ryttmästarn (till pastorn): Det är ju förfärligt!

Pastorn: Gamla historier det där! Men hör du Nöjd, du ska väl ändå vara så till karl att du vet om du är fadren?

Nöjd: Ja, nog var jag sta, men det vet väl pastorn med sig själv, att det inte behöver bli något för det!

Pastorn: Hör du min gosse, det är fråga om dig nu! Och du vill väl inte lämna flickan ensam med barnet! Att gifta dig kan väl inte bli tvång, men du ska ta hand om barnet! Det ska du!

Nöjd: Ja, men då ska Ludvig vara med.

Ryttmästarn: Då får saken gå till tinget. Jag ska inte reda i det här, och det roar mig verkligen inte heller. Se så, marsch!

Pastorn: Nöjd! Ett ord! Hm! Tycker du inte att det är ohederligt att lämna en flicka så där på bar backe med ett barn? Tycker du inte det? Va! Anser du inte att ett sådant handlingssätt… hm, hm!…

Nöjd: Jo, se om jag visste att jag vore far till barnet, men se det kan en aldrig veta, herr pastorn. Och gå hela sitt liv och släpa för andras barn är inte roligt! Det kan ju herr pastorn och herr ryttmästarn förstå själva!

Ryttmästarn: Marsch!

Nöjd: Gu bevare herr ryttmästarn!

(Går.)

Ryttmästarn: Men gå inte ut i köket nu din lymmel! 

°°
Imorgon är den första repetitionen, så jag har en del att göra idag. I vilken ordning till exempel ska fragmenten radas? Och de nya mellantexterna, hur ska de lyda? (Fast de behöver nog inte vara färdiga till imorgon.) Vilka avsnitt ska spelas på båda språken (svenska och kroatiska), vilka ska ha kroatisk textremsa? Och mellantexterna, ska de enbart vara på kroatiska? Och hur gör vi med detta när vi spelar i Ljubljana?

Ett svar på ”Grubblerier över Strindbergsmanuset”

Kommentarer är stängda.