Det finns ännu ett antal saker jag grubblar över när det gäller min översättning av Herta Müllers Hunger und Seide. I hopp om att någon av er läsare har några förslag på en lösning av problemet, lägger jag ut en kort passage ur essän ”Soldaterna sköt i luften – luften var i lungorna, Timişoara efter revolutionen”:
Temeswar wird seit den Wahlen anders als die anderen Städte des Landes bewacht. Die Stadt der Revolution wird in Bukarest nur ungern erwähnt. Die alten Genossen aus der KP haben sich die Rose ins Knopfloch gesteckt, sich die ”Königin der Blumen” an die Brust gedrückt, haben Schulter an Schulter die Front gebildet zur Rettung der Nation. Sie retten und retten seither – über die Köpfe hinweg. Zuerst provisorisch, kurz danach, süchtig nach Endgültigkeit, schon nicht mehr imstande sich aufzulösen, auf sich zu verzichten.
Timişoara bevakas efter valet på ett annat sätt än de andra städerna i landet. Revolutionens stad nämns bara ogärna i Bukarest. De gamla kamraterna ur kommunistpartiet har stuckit rosen i knapphålet, tryckt ”blommornas drottning” till sitt bröst, och skuldra vid skuldra bildat en front för nationens räddning. De räddar och räddar sedan dess – över människornas huvuden. Först provisoriskt men kort därefter, suktande efter något slutgiltigt, klarar de inte av att lägga ner sig själva, att avstå från att fortsätta.
Det här ”über die Köpfe hinweg” har jag svårt att få någon vettig svenska av. Vad betyder ”över människornas huvuden” eller ”över huvudena på människorna”? Försöket med att sätta in ”människorna” kanske inte alls förbättrar någonting. Kanske skulle man säga ”över allas huvuden”? Eller man kanske måste hitta på ett helt annat uttryck utan ”huvuden”? Och borde det kanske finnas en not om ”nationella räddningsfronten”?
”Över huvudet på folk”? Folket är inte inblandat i räddningsaktionen och uppfattar den inte som en sådan. Precis som sådant man säger och som inte uppfattas för att åhörarana inte har de rätta förkunskaperna – orden går över huvudet på folk.
Lycka till!
”Över huvudet på folk” är bra. Om man googlar uttrycket blir det över 79.000 träffar, varav flertalet handlar just om hur politiker eller byråkrater talar till oss andra.
(Däremot håller jag inte med om att det är folket som saknar förkunskaper. Det är väl snarare så att maktens element är luften? Och att den som talar ”över huvudet på folk” misslyckats med att anpassa retoriken efter verkligheten? Fast det där är hårklyverier som inte spelar någon roll för översättningen…)
”och skuldra vid skuldra bildat en front för nationens räddning”
I den här passaden skulle jag kunna tänka mig att stryka EN, framför front. ELLER ersätta det med enad – ”enad front”.
Lite som med över huvudet på folk, jag tror att det är mer så man säger.
Tack för funderingar och för ”över huvudet på folk”! Ja, det blir bra. Hur jag ska göra med den där fronten vet jag ännu inte. Namnet ”Nationella räddningsfronten” ska ju på något vis skina igenom, men utan att det markeras som namn.
Aha, det hade jag inte riktigt fattat. Kanske lite versaler, i bästa FNL-stil?
… och bildat en Front för Nationens Räddning. Typ. Då anar man organisationen bakom utan att få sig namnet skrivet på näsan.
Karin,
jag ska ta mig en funderare angående detta. Kanske ”och skuldra vid skuldra bilda en nationell räddningsfront”. Då syns det bättre, fast nu vet jag inte hur bra det egentligen ska synas. På tyska heter Nationella räddningsfronten ”Rat der Front zur Nationalen Rettung”.
”Nationella Räddningsfronten” är ingen metafor utan det är namnet på det första politiska forumet efter Ceausescu: Frontul Salvarii Nationale (FSN) som sedermera bildade Partidul Social Democrat (Socialdemokratiska Partiet) som styrde Rumänien under c:a 12 år efter kommunismens fall. Rosen som de ”har stuckit i knapphålet” är som bekant socialdemokraternas symbol. Beskrivningen av hur de trycker ”blommornas drottning till sitt bröst” kan jag däremot bara spekulera om. ”Blommornas drottning” eller ”floarea reginei” på rumänska eller ”edelweiss” på svenska, har varit och är en av de största nationalistiska symbolerna i Rumänien (I direkt översättning från rumänska heter den ”drottningens blomma”). Inte minst har den använts som symbol av den rumänsk- fascistiska rörelsen från 30-40 talet, camasile negre (de svarta skjortorna eller Legionen).
Återigen, jag spekulerar bara, men jag känner starkt igen Hertas ironi och sarkasm. Det är något som jag själv är uppvuxen med. Socialdemokrater med Internationalens symbol i knapphållet trycker även den skarpaste nationalistiska symbolen till sitt bröst. Svastika och hammaren och skäran, möts på samma bröst. Att de fattar beslut ”över människornas huvuden” – ”peste capul omului”, är mot denna bakgrund inte så svårt att förstå. Det sista handlar om att FSN var en interimistisk instans som dock inte hade den minsta avsikt att avskaffa sig själv, utan de fortsatte precis som de hade gjort under den tid de var äkta kommunister, ”skuldra vid skuldra”. De blev landets nygamla nomenklatura och dem som anklagas för att ha stulit revolutionen från folket.
Se även http://ro.wikipedia.org/wiki/Frontul_Salv%C4%83rii_Na%C8%9Bionale och http://ro.wikipedia.org/wiki/Floarea-reginei
Mircea, tack för din kommentar! Jo, jag vet att ”Nationella Räddningsfronten” inte är någon metafor utan ett namn på en organisation eller politisk gruppering. Det som gör det lite svåröversatt här är att Herta Müller bryter upp det tyska namnet ”Rat der Front zur Nationalen Rettung” i delar som hon sedan sätter in i en mening: ”haben Schulter an Schulter die Front gebildet zur Rettung der Nation”. Om man vet något om Rumäniens nutidshistoria, ser man utan svårighet namnet också i det uppbrutna. Jag har försökt göra på ett liknande sätt i min översättning, men möjligen blir det för otydligt för en svensk läsekrets. Kanske behövs det en not?
Det som Herta beskriver här en ett mycket smärtsamt fenomen, det att gamla kommunister smög sig till makten genom att manipulera folkliga symboler och begrepp. Herta uttrycker sig på ett sätt som jag känner igen från 70- talets Timisoara, en månkulturstad där begrepp och insikter ofta hamnade mellan språken. För oss var uttryck mer tankemönster än lingvistiskt klockrena uttal. Det är jättekul att jag känner mig hemma i Din svenska översättning och det beror, tror jag, på att Du har fokuserat på andan i texten trots vissa filologiska, mer eller mindre obegripliga, kullerbyttor. Tack för det. En not kan hjälpa den oinvigde att förstå mer än en superkorrekt försvenskning av exotiska uttryck med rötter i flera språk. Litteratur handlar inte bara om grammatik och Du har faktiskt redan bevisat det.
Tack Mircea,
särskilt gläder jag mig naturligtvis åt att du ”känner dig hemma” i min översättning. Jag kan bara hoppas att detta håller hela vägen. Någorlunda i alla fall. I helgen släpper jag taget om texten och då är den inte längre min på det sätt som den ännu är i denna stund.
Får du ha noter i översättningen? I så fall skulle jag vilja se en not som i korthet förklarade det som Mircea skrev: vad Nationella räddningsfronten är – och att ”blommornas drottning” inte är samma blomma som rosen de stack i knapphålet, vilket jag trodde.
”Avskaffa” eller ”upplösa” sig själva tycker jag vore bättre än ”lägga ner sig själva”.
Hej Håkan,
tack för detta (också)! Jag har nu ändrat till ”avskaffa”. Allra först hade jag ”upplösa”, men gillade det inte riktigt och sedan blev det ”lägga ner” och kanske var det något att dess emellan.
Ja, jag får ha noter, fast så få som möjligt skulle jag tro – och även tycka. Jag funderar över hur mycket tyskspråkiga läsare utan någon diktaturerfarenhet förstår av originalet just här. Och ska den svenskspråkiga versionen vara tydligare på den här punkten? När jag tänker efter så är det nog så att boken som helhet är lättare att förstå på svenska än på tyska, eftersom jag på några ställen har löst upp en del väldigt kompakta bilder i lite ”genomskinligare” delar.
Gratulerar till uppskattande ord för översättaren i dagens DN! Essäsamlingen låter spännande i recensionen. Själv läser jag just nu ”Hjärtdjur”, och recensionens diskussion av känslan för detaljer som en drivkraft, som ett tvång att bli oppositionell är mycket upplysande.
Tack Andreas, för din kommentar! Jag hoppas den här recensionen kommer på nätet för DN går inte att få tag i här i Zagreb. (Visserligen håller ambassaden tidningen, men det kan dröja innan jag får möjlighet att se den här dagens DN.)
Formuleringen lös ”i fingerfärdig översättning av Bodil Zalesky”, vilket ju passar utmärkt i recensionens övriga fokus på just detaljer och deras värde.
Tack igen Andreas, detta gör mig förstås glad.