Vandring uppe på Japetić

Gårdagen gick helt och hållet i vandrandets tecken. Draženka, Predrag, Larisa och jag och Londi och Buba for iväg till Samobor tidigt på förmiddagen och sedan tillbringade vi hela dagen med att följa en vindlande stig utmed Japetićs ryggar. Mycket gick vi i bokskog (”bok” heter ”bukva” på kroatiska) men en hel del också på smala kammar med fri sikt långt ut över landskapet, säkert till Slovenien också. Bland markens bruna löv lyste blåsippor, primulor, vildcyklamen och mängder av andra blommande växter och utmed de högre belägna partierna av stigen växte en sorts ljung. Vårt ”mål” – fast egentligen var förstås själva vandringen sitt eget mål – var en liten ”fäbodsservering” (jag letar efter ett bättre ord), där vi köpte öl av ett märke som inte går att köpa i affärerna, ett öl baserat på bergsvatten. Till det åt vi våra medhavda smörgåsar, fast Predrag hämtade sig en tallrik soppa, för det fanns mat också. Och vi inhandlade alla varsin greblica – en typ av dessa underbara ostpajer som finns här – att äta när vi kom ner från berget. Det satt massor med folk på bänkarna under träden och från det ena bordet hördes hela tiden sång och gitarrmusik. Det var en myllrande glad stämning över det hela och Londi och Buba passade på att skaffa sig lite vid andra bord också. Stärka av vila, mat och dryck anträdde vi sedan återfärden och naturligtvis såg allting helt annorlunda ut från detta nya håll.

Bilderna jag tog i serveringen blev bara skräp, men här är några vyer från vandringen:

°°
PS I Salongen presenteras idag ytterligare ett sydslaviskt författarskap.

PPS Här kommer nu i alla fall en bild från den där "fäbodsserveringen":

Larisa, Predrag och jag – foto Draženka, vars blonda nacke syns ovan.

12 kommentarer till “Vandring uppe på Japetić”

  1. I looked up ”hellebore” now in my English-Swedish dictionary and I found a lot of different translations: helleborus, julros, prustrot, nysrot. Confusing. (And here is a link to what Socrates was forced to drink: odört)

  2. »Örten purgerar, gör kräkning och dödar maskar; men fins ej ännu på Apotheket.« så står på sidan om Klockjulros i , Helleborus foetidus L., som också kallas grenig julros, stinkande prustrot.

    Med tanke på odörten så kanske det rör sig om denna julros.

  3. This is Latin for kukurijek: Helleborus niger L. ssp. macranthus.
    Perhaps that will help you determine what’s the equivalent in Swedish.

  4. Tack, Agneta thanks Draženka,
    Agneta already identified the kukurijek, I think.

    Draženka,
    thanks also for the photo from the ”mountain hut”.

  5. Det är dennasom Draženka angav.
    Det är den vanliga odlade julrosen. Tror jag. Den jag angav var den enda som växer vilt i Sverige. Det finns 21 arter av Helleborus.

    Kanske är det något speciellt med julrosen i Kroatien, eftersom den finns på frimärke.

  6. Hellebor ger mig negativa associationer men jag kom på att jag nog förväxlade det med hellebard.

    Fint ser det ut! Är det ingenjören? Ni har mer vår än vi.

  7. Det där ser ut som min absoluta idealpromenad! Inga branta stup, men ändå utsikt. oxh nära stan, med servering… Har lite höjdskräck, alltså.

  8. Tack Agneta,
    jag får fråga Draženka om hon vet om det är något särskilt med julrosen här eller om det bara är en vanlig och samtidigt vacker växt, som därför får pryda ett frimärke.

    Jelena,
    hillebard kanske, eller? Nu minns jag inte att jag skulle ha pratat om någon ingenjör – har jag det?

    Pia,
    ja, det var en perfekt vandringsrunda. Jag har också en viss höjdskräck, så det här var precis som jag kunde önska mig det. Dessutom var vädret som gjort för en sådan här tur, soligt och varken varmt eller kallt, kanske 17-18° i skuggan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *