Ljubljana är en liten behändig stad belägen vid en krök av floden Ljubljanica där denna rinner ut i Sava. Staden och de bosättningar som föregick den har en mycket lång och brokig historia, som jag inte ska försöka mig på att återge här (men klicka gärna på Ljubljana-länken, så hittar ni en del där). Lite påminner den mig om Treviso, fast Treviso är vitare. Det är en mycket vacker stad och genom sin – relativa – litenhet blir den just älsklig och kanske betyder stadens namn just ”den älskade”. Jag ger ordet till bayerska wikipedia för en liten utredning av det slovenska stadsnamnet med en sväng också runt det tyska namnet på staden:
’s gibt drei vaschiedane Erklärungen fir d’ Herkunft vom Nåm. Da slowenische Stodnåm Ljubljana kummt entweda von "ljubljena", des haasst so vüi wia "geliebt", oda vom lateinischn Flussnåmen "aluviana". Da daitsche Nåm Laibach derfat vom Fluss Laiboch, ån dem d’ Stod liegt, obgleitt sei. De Endsüim "och" kummt in vüi süddaitsche Flussnåmen (zB Siooch) vur. (oidhochdaitsch "aha" bedeitt Wossa bzw. Gewässa, vgl. lateinisch "aqua").
Ja, flod eller kärlek, vem vet? En flodälskling kanske? Så här såg det i alla fall ut i Ljubljana en solig dag i slutet av februari. Genom alla bilderna strömmar som ni ser Ljubljanicas gröna vatten. Det är just de här mötena mellan byggnaderna och floden som skapar eller åtminstone förhöjer skönheten.
Flodälskling…fint!
Påminner lite om Köpenhamn, ungefär vid Gammel Strand, utom att gatorna backar sig lite mer i L.
I Köpenhamn, liksom i Stockholm, kan man numera bada mitt i stan. Undrar hur det är med det i Ljubljana…
Ja, det är något lite nordligt över detta Ljubljana – precis som över Treviso för övrigt. Redan Zagreb känns tydligt sydligare, utan att avståndet egentligen rättfärdigar den känslan.
Utan att veta något så tillåter jag mig att misstänka att det inte badas i Ljubljana, men jag ska fråga och kanske så småningom kolla.