Igår var sommaren på besök här igen och på Trg Bana Jelačića var det fest, det unga vinets fest. Hela torget var fyllt med marknadsstånd, de flesta med vin. Så vitt jag minns var allt vinet kroatiskt. På en scen sjöng en grupp män i folkdräkter sånger till vinets ära (tror jag) och publiken sjöng med med kraft. På ett annat ställe dansade unga kvinnor och män något folkloristiskt, också de iförda folkdräkter. Förutom vin fanns det diverse tilltugg: bröd, intressanta korvar, skinka och annat torkat (eller hur det nu var berett) kött, mängder av ostar av både ko, får och get. Och så fanns det fantastiska kakor. Jag åt en liten vallmokaka och en stor kaka i flera våningar: äpple, ost, vallmo, nötter. Och så drack jag av detta ”mlado vino”, något ljusrött och lätt, som passade till solskenet och det glada människovimlet. Folk sjöng och drack och pratade och köpte med sig en och annan flaska eller någon ost. Londi blev omsvärmad och bjuden på både korv och speck och så fick hon komplimanger för sitt ungdomliga utseende.
°°
PS I Salongen finns en ny text.
Vilka underbart vackra och talande bilder du tagit, Bodil. De får mig att minnas resor jag gjort i Ungern, Tjeckien och Slovakien.
Jag önskar dig en fin söndag.
Ja, det var en härlig upplevelse. Kanske går Londi och jag dit upp en sväng idag också. Det är ju möjligt att det unga vinet fortfarande firas och om inte kan vi ju äta lite rostade kastanjer och flanera omkring. Morgonluften här lovar en vacker dag.
Trevligt söndag!
Instämmer i Marlenas ord. Verkligen färgrik inspiration.
Tom mlade vino blir en dag äldre..
Öl och vodka i all ära, men nog är det något speciellt med länder där vinodling hör till kulturen. Där platsar även en biskop i full skrud och med kräklan i högsta hugg!
Fin skildring!
René,
ja, en dag äldre, men inte sämre. Tyvärr är det sista dagen idag, men jag köpte med mig en flaska av ett rött vin som heter Frankovka. Det är från 2007 och jag smakade av det både som ungt och som treårigt. Dessutom köpte jag en ost av både ”krava” och ”koza” som rekommenderades ivrigt av de omkringstående och den är också god på riktigt.
Einar,
ja, sådana här vinfester är attraktiva!
Den sjuhövdade manskören i röda mössar hade även jag gärna velat höra. Jag minns körsången i en by vid floden Cetina, som vi fick lyssna till under middagen. Alla sångare var strikt svartklädda med vita skjortor (till vår ära ?), men vilka röster, vilken säkerhet – inga noter. Denna lilla bykör (10-12 man) träffades regelbundet för sitt nöjes skull .
Ja, den här manskören sjöng inte bara från scenen utan de fortsatte att sjunga bland marknadsstånden medan de svängde bägaren och det fanns många kraftfulla och säkra röster bland ”publiken” som stämde in.