Några mil sydväst om Zagreb, inte så långt från den slovenska gränsen ligger den lilla staden Ozalj. Ovanför staden höjer sig en mäktig borg, som, kanske för att den just nu befinner sig under restaurering, man får ha helt för sig själv om man till äventyrs tar sig dit upp. Den enda människa vi mötte den dag då vi var där var en kvinna som sopade träbron till borgen:
.
.
Jag läser lite ur en av mina utmärkta guideböcker för dem av er som vill veta lite mer om borgen:
En kunglig borg, Stari Grad, stod redan för länge sedan på den här bergiga utlöparen. Borgen byggdes på 1200-talet för att man ville övervaka vägarna och all trafik på floden Kupa nedanför borgen. Senare förstärktes borgen av Barbonićgrevarna. Den tillhörde en tid släkten Frankopan, och i slutet av 1500-talet tillhörde den Juraj Zrinski. När osmanerna inte längre utgjorde något hot växte en by fram runt borgen som hade byggts om till en ståtlig bostad.
Man kan fortfarande se delar av försvarsverken – två ringmurar och fem helvrunda torn. Vid tornen finns en del nyare byggnader: spannmålsförrådet (palas) från 1500-talet och ett familjekapell i gotisk stil. Huvudbyggnaden i flera plan renoverades 1928 av släkten Thurn und Taxis, som hade ärvt borgen.
Ett svar på ”Ozalj”
Kommentarer är stängda.