”Jag har aldrig gjort annat än rökt…”

Jag läser essän Un fil di fumo. Pessoa, Svevo e le sigarette ur samlingen Un baule pieno di gente av Antonio Tabucchi, professor i portugisiska språket och litteraturen vid universitetet i Siena och Italiens främste Pessoa-kännare. Texten handlar alltså om Fernando Pessoas och Italo Svevos på var sitt sätt mycket speciella förhållande till rökandet.

Ett av de många direkta Pessoa-citaten i essän rör den ännu unge eller i alla fall relativt unge Álvaro de Campos’ förhållande till cigarettrökandet. Innan Tabucchi ger plats för citatet kommenterar han det så här ”smaken av livet löses upp i smaken av en cigarett”:

Ah que bom que era ir daqui de caída
Prá cova por um alçapão de estouro!
A vida sabe-me a tabaco louro.
Nunca fiz mais do que fumar la vida.

I Tabucchis orimmade italienska tolkning lyder raderna så här:

Ah che buono sarebbe cadere dritto da qui
Nella tomba attraverso una botola a trabocchetto!
La vita mi sa di tabacco biondo.
Non ho mai fatto altro se non fumar la vita.

Och här ett försök att göra svenska av det, rakt och orimmat:

Ah vad härligt det vore att härifrån falla
Ner i graven genom en försåtlig lucka!
Livet har för mig smak av blond tobak.
Jag har aldrig gjort annat än rökt livet.

Här hemma i skogsbrynet är livets rök så här grön och allt är bara fukt:

3 tankar om “”Jag har aldrig gjort annat än rökt…”

  1. Svevos ”Zenos bekännelser” är en av mina absoluta favoriter. Inte minst det första kapitlet – Min sista cigarett – är ett komiskt mästerstycke. Boken som helhet är en djupsinnig drift med strävan till självförbättring och hälsa och har även som sådan bara blivit alltmer aktuell med tiden.
    I övrigt önskar jag att W&W även i fortsättningen låter översätta Tabucchi.

  2. Ja, visst är den där eviga sista cigaretten i ”Zenos bekännelser” underbar!

    PS Kanske skulle jag försöka trycka på lite hos W&W när det gäller en översättning av Tabucchis ”Un baule pieno di gente”. Det finns ju trots allt ett visst Pessoa-intresse i Sverige just nu.

  3. Ja, snälla du, gör det! Både Pessoa och Tabucchi är mycket intressanta, så kombinationen borde borga för ett ganska stort intresse.

Kommentera