Besök i Palazzo d’Accursio

En av Bologna-dagarna besökte A. och jag Palazzo d’Accursio. Det magnifika byggnadskomplexet ligger vid Piazza Maggiore i hjärtat av staden. Bland annat rymmer det en rad konstsamlingar.

Någonstans nära entrén, vill jag minnas, stötte vi på den här målningen, som jag gärna skulle vilja veta mer om. Vem är det som sitter där under baldakinen och präntar så fundersamt?

A. ville visa mig ”Camera verde”, så vi letade oss dit längs långa gallerier. En stund stannade vi sedan i grönskan och följde bladornamenten med blickarna och "tittade ut" genom de fiktiva fönstren:

Mig lockade särskilt Museo Morandi och jag lyckades faktiskt hemligen ta en bild av en av målningarna; ”senza flash” naturligtvis:

Det speciella med Morandis målningar är att de ger en sådan nästan övertydlig ”råämneskänsla”; man känner i fingertopparna och på tungan vad föremålen han återger är gjorda av.

5 tankar om “Besök i Palazzo d’Accursio

  1. Nejmen – Morandi – ännu en nostalgisk återblick som har med min förra blogg (med samma adress) att göra! Hälsa A. när du pratar med henne!

  2. Tack för länken!

    Nej, det är klart du inte hittar texten – jag tog ju bort hela innehållet på min blogg på sensommaren 2007, men sedan fortsatte jag blogga där ändå. Dock har jag kvar alltihop på min hårddisk (fast det skulle ta ett tag att få fram det så det får jag göra någon annan gång).

  3. Bilden, du undrar över Bodil, föreställer en rättslärd i Bologna som levde cirka 1050–1125. Hans namn, som står på bilden, var Irnerius.

    Han kom att sysselsätta sig med Codex Justinianus från 500-talet
    Wikipedia förtäljer:
    »I Västeuropa fanns knappast något behov av Justinianus lagsamling under de primitiva förhållanden som rådde sedan Odovakars kungarike gått under i slutet av 400-talet. Under vilka omständigheter Corpus juris civilis sedan återupptäcktes i norra Italien omkring 1070 är omdiskuterat. Möjligen låg den obemärkt i något bibliotek ända dess till den av en slump återfanns då den juridiska forskningen återupptogs i samband med påven Gregorius VII:s reformer. Förutom Littera Florentina, den överlevande kodex som antas ligga närmast Justinianus original och som ömt vårdades i Florens, kan andra manuskript ha använts till den undervisning som började hållas i Bologna av Pepo och sedan Irnerius. Deras undervisningsteknik gick till så att de reciterade passager ur lagsamlingen så att studenterna kunde kopiera dem och kommenterade därefter den antika texten i form av glosor. Irnerius lärjungar, de s.k. ”fyra doktorerna”, tillhörde de första ”glossatorerna” som grundade studiet av romersk rätt. Dessa kommentarer sammanställdes på 1200-talet av Franciskus Accursius med titeln Glossa ordinaria.«

  4. Tack Agneta,
    detta är ju mycket intressant och man förstår dessutom varför målningen finns just i Palazzo d’Accursio.

Kommentera