8 tankar om “Nordisk juninatt

  1. Blå bilder igen (det låter så illa med ”blåa” tycker jag personligen – jag vet att det är så du brukar säga) – hoppas du mår bra, Bodil.

  2. Tack Laura, jag mår bra. Och du?

    PS Jag använder ibland formen ”blåa” ibland formen ”blå” beroende på hur jag tycker det passar till det ena eller andra.

  3. Hej Bodil!

    Apropå översättningsdiskussionen hos Bernur kom jag på att jag ville ställa en fråga till dig, men jag väljer att ställa den här:

    Jag såg för länge sedan en översättning av en kortare text av Max Frisch på din blogg, vad anser du om Frischs kommatering? Är den typisk tysk eller upplever du att den har något särpräglat över sig?

    Överlag känner jag att vid en översättning kan tysk och även dansk kommatering må bra av att anpassas till svensk standard i ganska stor utsträckning. Fast Margareta Nylanders översättning av Homo Faber å andra sidan känns ju direkt hädisk (särskilt inledningen).

  4. Bodil,

    tänkte bara berätta att jag fick Bonniers höst-/vinterkatalog med posten nyss och där finns det med en bok av Jaques Werup som du pratade om en gång, den heter Medan jag levde och kommer ut i februari. Prosa, uppenbarligen – något slags memoarer (har bara skumläst presentationen).

    Eftersom du inte gillar smileys så avhåller jag mig från att klistra in en sådan här, men det är med MYCKET STOR självbehärskning och ladylikeness som jag genomför den viljeakten.

    Hoppas du har det skönt ute i solen, hörs senare!

  5. Matti,
    tack för din kommentar här; kommatering är inte min starkare sida, så det har nog inget värde att jag yttrar mig i detta. Min översättning av Café de la Terrasse är, som jag också skriver i inledningen, inte särskilt genomarbetad utan den är tillkommen i ett nu, så min kommatering där är nog inget att fästa avseende vid Café de la Terrasse Och Homo faber har jag bara läst i original (många gånger i och för sig).

    Laura,
    tack för upplysningen! Jo, jag har varit mycket ute i solen, bland annat har Londi och jag badat i kanalen. (Det går allt bra att klistra in sådana där gulheter; det är bara jag som inte ”får” för mig.)

  6. Juninatt blev aldrig av, var det någon som skrev. Martinsson kanske? Det skymmer men blir aldrig riktigt mörkt.
    Bilden med ladan är så fin. Den doftar nyslaget gräs och en ensamhet som nästan går att ta på. Övergivenhet också. Var kommer dessa intensiva känslor av förlust ifrån?

  7. Ja, det är allt Harry Martinson. Här är dikten i sin helhet:

    Nu går solen knappast ner,

    bländar bara av sitt sken.
    
Skymningsbård blir gryningstimme
    
varken tidig eller sen.

    Insjön håller kvällens ljus
    
glidande på vattenspegeln
    
eller vacklande på vågor
    
som långt innan de ha mörknat
    
spegla morgonsolens lågor.

    Juninatt blir aldrig av,
    
liknar mest en daggig dag.
    
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
    
och bärs bort på ljusa hav.

Kommentera