Också Bologna har ett Venedig

Egentligen säger man alls inget originellt eller ens intressant när man utnämner en stad till ett nordens, ett söderns, ett transatlantiskt Venedig. Men ändå är det så frestande: Några lite smalare stråk av vatten bland byggnaderna i en stad och genast är vi där och ropar: Venedig! I Italien finns det många städer som man lätt kan tycka vara minst lika mycket Venedig, som Venedig självt: Comacchio, Chioggia, Treviso… Och nu har jag motståndslöst accepterat att till och med Bologna, den trinda, rödfärgade och liksom vattenavvisande staden har ett litet Venedig innanför sitt skal. Genom ett hål i en husvägg öppnar sig denna vy för betraktarens ögon:

Och korsar man den lilla gatan ser man det här:

12 tankar om “Också Bologna har ett Venedig

  1. Ja, väldigt fint. Men ett stickspår: vilka etablerade ”utnämningar” av det slag du nämner finns det? Jag kommer att tänka på ”Nordens Venedig”, ”Lilla Paris” (med sin franska pendang ”Stora Vänersborg”). I Österrike har vi ”Österrikiska Toscana” och i Nordtyskland finns ”Holsteinska Schweiz”. Jag tror mig också ha hört uttrycket ”Lilla London” men minns ej vilken plats det syftade på – det är ju heller ingenting att direkt skryta över.

    Det måste väl finnas fler?

  2. Tack, Laura!

    Bengt,
    nu minns jag inte riktigt vilka Venedig jag tänkte på. Kanske ville jag mest sparka mig själv på smalbenen för mitt Venedig-tjat. Men Venezuela är väl ett exempel på ett litet Venedig. Men om jag lämnar Venedig, så finns det ju ”Spree-Athen” och diverse Schweiz på olika ställen i Tyskland: Märkische, Sächsiche … det finns fler, men nu kommer jag inte på dem. ”Lilla London” är Göteborg. Vilken del av Österrike är Österrikes Toscana?

    Det finns säkert mängder av sådana här benämningar. Säkert vet Agneta några…

    PS Nu kom jag på att Dresden är ”Elb-Florenz”.

  3. Ja, förmodligen vet Agneta en del om sånt – det brukar hon ju göra.
    Det jag vet (om Bukarest) talar jag inte om eftersom jag är lite på jäkelskap-humör idag…

  4. Jag vet mindre än ni anar, men jag är skapligt bra på att söka.

    Kallas/har kallats Nordens Venedig:
    Stockholm
    Arendal (i Norge)
    Amsterdam
    Berlin
    Brygge
    Hamburg
    Oxford
    Pender Habour (i Kanada)
    S:t Petersburg
    Eskilstuna (i samband med en konstutställning, associationen var Venedigbiennalen.)

    Vill ni veta mer om städers smeknamn så tag en titt i denna sammanställning.

  5. Tack Agneta,
    det blev väldigt många Venedig, till exempel Hiroshima och Lijiang. Det är väl bara Jerusalem som på något vis kan mäta sig med Venedig när det gäller att vara den här sortens jämförelseobjekt – fast Venedig ligger nog en bra bit före.

  6. Enligt listan så slår Aten Jerusalem med någon mer förekomst. Venedig leder stort.
    Undrar när den här företeelsen att kalla städer för andra städers namn uppkom? I och med turismen? Någon gång under adertonhundratalet? Eller förekom det tidigare?

  7. ”Norrlands Aten” – länge sedan jag hörde det uttrycket. Under min gymnasietid där sade vi t.o.m. ibland ”Nordens Aten.” Uttrycket hade sitt ursprung i det stora antalet skolor och utbildningsanstalter som förr fanns i staden. Vi som gick i Lärkan hade Teknis som vår största rival, speciellt på skoldanserna på Småsem. (Endast flickor antogs till småskollärarinneutbildningen.)

    Som ju framgår av Agnetas länk är ju ”Öbacka” ett mera känt namn på Härnösand, via Lubbe Nordströms romaner. Inte så dumt som karaktäristik av stadens topologi faktiskt.

    H.K. Rönbloms skildringar av icke existerande småstäder ger faktiskt en mycket fin bild av livet i Härnösand på 50- 60-talet även om han inte lokaliserar sina berättelser till verkliga platser. Rönblom var chefredaktör för Västernorrlands Allehanda. På den tiden det fanns riktiga liberaler och inte bara marknadstalibaner.

    Det var fint på den tiden. Sen revs ju centrum för att ge plats åt standardiserade konsumlådor och ännu senare gjorde brott, våld och knark sitt intåg och allting utlokaliserades. Men det är väl ett öde som delas av de flesta svenska småstäder.

  8. Oj, det där Norrlands Aten missade jag visst. Man ser väl det man känner till eller igen.

    Agneta,
    din fråga om när företeelsen uppkom vore roligt att få något svar på. Fast du kanske redan har svarat: 1800-talet.

  9. Jag har inte letat vidare för att få besked på min egen undran. Lite tänkte jag att kanske var det under 1700-talet som svenskar for till Italien och därefter kallade Stockholm för Nordens Venedig. Men en titt i Pelle Holm nu ger vid handen att denna benämning på Stockholm har ursprung i H. Sätherbergs Lefnadsminnen från 1896.

    »Nordens fransmän« blev svenskarna nedsättande kallade av engelsmännen 1738.

    “Nordens Anakreon« blev Bellman kallad 1773.

    Kanske var benämningar på människor tidigare än på städer.

    Och vem skrev:
    »Mein Leipzig lob ich mir
    Es ist ein klein Paris«?

  10. Haha (ja, jag kan inte låta bli att skratta till, för den här raden kan jag så ”oerhört utantill”), Goethe – i Auerbachs Keller:

    Frosch:
    Wahrhaftig, du hast recht! Mein Leipzig lob ich mir!
    Es ist ein klein Paris und bildet seine Leute.

Kommentera