Schwedt är en stad jag har föreställningar om utan att egentligen veta nästan något alls. Fragment av berättelser och suddiga, kanske förvrängda minnen av berättelser blandar sig med några få intryck från egna upplevelser. Det är min mors barndomsstad. Här levde hon också sin första ungdom. För någon dag sedan kom det här kortet (klicka så syns det bättre!) till mig och jag har redan tittat mycket på det:
Det här är platsen som utgjorde världen i uttrycket ”hos oss” (”bei uns”). Genom staden löpte gatan Schloßfreiheit, en stor och bred allé, tror jag. Här fanns en gång ett stort slott. På vintrarna åkte man skridskor på Oderwiesen (Oderängarna). Det fanns ett sjukhus och det fanns ”Tennisdamen”. Och Hitlerjugend. Strax intill fanns en ort som hette Niederkränig (den ligger i Polen nu) och dit gjorde man utflykter. När man skulle till tandläkaren åkte man till Angermünde. I närheten av Schwedt odlade man tobak och sparris. Mamma tycker fortfarande inte om sparris för det blev visst mycket sparris på grund av de här odlingarna. I slutet av andra världskriget blev staden nära nog fullständigt jämnad med marken och under DDR-tiden byggdes här skrämmande fula Plattenbauten i fantasilösa rader. Dem har jag sett. Och till Schwedt leder en oljeledning från Uralbergen. ”Schwedt” betyder ”världen”.
Fantastiskt att det betyder ”världen”…
Här kan du läsa om Brasov, förresten: http://ro.wikipedia.org/wiki/Braşov
Ja, namnet har slaviskt ursprung och ordet går att känna igen från andra slaviska språk, fast det väl tagit sin egen väg. Fast visst är det märkligt att den lilla fläcken på kartan ska vara världen.
Braşov har jag allt läst om ibland – och tittat på bilder – och undrat över namnets ursprung…