Jag läser Rilke igen:
Nenn ich dich Aufgang oder Untergang?
Denn manchmal bin ich vor dem Morgen bang
und greife scheu nach seiner Rosen Röte –
und ahne eine Angst in seiner Flöte
vor Tagen, welche liedlos sind und lang.
Aber die Abende sind mild und mein,
von meinem Schauen sind sie still beschienen;
in meinen Armen schlafen Wälder ein, -
und ich bin selbst das Klingen über ihnen,
und mit dem Dunkel in den Violinen
verwandt durch all mein Dunkelsein.
Om jag på försök skulle översätta en rad eller två?
Men kvällarna är milda och mina,
de ligger i mitt skådandes stilla sken
…
Här finns en inläsning av Mario Adorf för Rilkeprojekt.
Skitsnyggt, Bodil. Och sådan kraft i: ”in meinen Armen schlafen Wälder ein, -” och ”durch all mein Dunkelsein.” Här var midsommar idag, men tom abbas sill nådde de hungrande, genom envist letande, dock. En god sommar…;)
Hej och glad sommar önskar jag dig.
Upptäckte din blogg för några månader sedan och äntligen har jag fått in kvalitet i min laptop. Följer din blog och blir mer och mer nöjd. Tack för den.
Vänliga hälsningar från Berith långt bort i Eskilstuna
Tack, Michael,
så här en bit in i juli önskar jag dig också en god sommar – i Litauen väl?
Tack Berith,
det är trevligt att veta att jag fått en ny läsare som följer texterna här under pausträdet. Jag önskar dig en riktigt fin sommar.