Jag läser dikter av Jaan Kaplinski igen ur diktantologin ”Någonstans vid världens kant” – och från kanten går jag in till centrum:
Världens centrum är just här.
Jag bär det med mig,
precis som vi alla gör. Världens centrum
har borrat sig genom mig
som en nål genom en insekt.
Som vanligt gör det ont.
Världens centrum är smärtsamt,
är smärta.
Översättningen från estniskan är gjord i samarbete mellan författaren och Juris Kronbergs och Guntars Godins. Boken är utgiven av Ariel Skrifter.
Hoppas att du inte blir ledsen nu om jag citerar en annan författare som skrivit om samma sak men i litet gladare ton: (tyvärr har jag inte originalet till hands, det här är min bristfälliga översättning)
Att jag är universums centrum
det är ju bara som sig bör.
Det följer som en logisk slutsats:
allt annat är ju utanför!
Han skrev ju också fin vers, Piet Hein
Tack Bengt,
nej, jag blir verkligen inte ledsen. Fint och liksom upplivande.
PS När det gäller det tekniska kan du göra radbrytning antingen med <br/> om du håller på med HTML eller så kan du använda markdown och då gör du bara två mellanslag i radslutet. (Jag vet att jag inte är den rätta att göra sådana här förklaringar.)