”fj” och ”fn”

Ibland ligger jag på ryggraden och låter tankarna åka in i och ut ur huvudet som fiskar. Jag har länge tänkt på ljudet ”f”, som i vissa kombinationer – ”fj” och ”fn” – verkar ha en i själva ljudet boende betydelse. Ord som börjar med ”fj” har ofta, mycket ofta något småttigt och lite fånigt över sig, tänk till exempel på ”fjäska”, ”fjärt”, ”fjant”, ”fjutt”, ”fjompig”, ”fjollig”, ”fjun” eller tja, ”fjun” hör kanske bara dit till hälften, för ett fjun är väl egentligen bara litet men inte fånigt. Sedan finns det ju förstås helt andra ord på ”fj” som välter hela tankegången över ända: ”fjäll”, ”fjäril” och ”fjärran”. Är ”fn”-orden enhetligare då? Och vad utmärker dem? Också något litet och obetydligt, något allvarslöst, fast kanske inte så fånigt eller löjligt som ”fj”-orden. Vi prövar: ”Fnissa”, ”fnittra”, ”fnasig”, ”fnatt”, ”fnoskig”, ”fnask”, ”fnurra”. Det verkar, om man letar runt lite grundligare inte finnas några stora och allvarliga ord som börjar på ”fn”, för ”fnöske” är väl varken särskilt stort eller särskilt allvarligt, fast kanske är det neutralt och liksom torrt. Och ”fnysa” är väl också något ganska litet.

Om vi skulle vilja skapa nya ord för ”lycka”, ”evighet” eller ”avgrund” skulle vi nog inte låta de orden börja på ”fn”. Fnal? Fnärom? Fnosdjup?

6 kommentarer till “”fj” och ”fn””

  1. Verkligen roligt! På tyska finns faktiskt inga ord som börjar på ”fj” eller ”fn”. Och även om jag tänker efter lite så kommer jag inte på något som direkt motsvarar ”fn” på tyska. Kanske ord som börjar på ”plu” eller ”plü”: Plunder, Plüsch, Pluderhose, plump, Plunze, plumpsen, plustern, Plumpssack, Plumpsklo, Plünnen, plündern, Plürre… 😉

  2. Fj-orden är nog en salig blandning mellan smått och stort. Till de senare hör många av sammansättningarna med fjäll- och fjärr-. Fj innehåller hela fjortonhundratalet som lite kan fjärrskådas från vår tid.

    Fn-orden har däremot inte något direkt vettigt att komma med. Det skulle möjligen då vara akronymen FN.

  3. I alla fall är det något lockande med att hitta på ord som börjar med ”fj” och fn”. Det är kanske något med munhållningen eller minen som är lustigt. Hur ser man ut när man säger ”fn” till exempel?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *