För några dagar sedan blev jag ombedd att skriva några rader om mitt favoritbibliotek för Internationella bibliteket i Stockholm. Det blev två och jag började med det här:
Oberlausitzische Bibliothek der Wissenschaften
Det vackraste biblioteket jag någonsin satt min fot i är vetenskapsbiblioteket ”Oberlausitzische Bibliothek der Wissenschaften” i Görlitz i Tysklands östsydöstligaste hörn. Det är inget särskilt stort bibliotek, men de sköna trävalven och alla de ålderdomliga volymerna som fyller hyllorna flyttar besökaren i det ögonblick han eller hon stiger över tröskeln till en värld som är helt väsensskild från livet på gatan utanför. Här svävar Jakob Böhmes ande. Den berömde religionsfilosofen och mystikern är stadens store son och boksamlingen här rymmer ett stort antal böcker av och om honom. Bland den antika litteraturen finner man exempelvis skrifter av Tacitus. Originalutgåvor av verk av Jakob Grimm och Wilhelm von Humboldt tävlar med varandra om besökarens uppmärksamhet. Tycho Brahe hör till dem som representerar vår nordliga del av vetenskapsvärlden. Och även om större delen av bibliotekets böcker och folianter är på tyska och latin, så rymmer biblioteket till exempel 80 volymer som är skrivna på sorbiska.
Ett av de vackraste biblioteken vi har sett är klosterbiblioteket i Waldsassen, nära den tjeckiska gränsen (nära Franzensbad och Cheb). Det bildade en enhet med den berömda kyrkan, antagligen i senbarock, somsätter sin prägel på det lilla Waldsassen.
Klosterbiblioteket i Waldsassen har en mycket innehållsrik webbplats.
Mamma, i Waldsassen har jag ju varit och inne i kyrkan också, men tyvärr inte i biblioteket.
Tack, Agneta, nu har jag via din länk visst ändå varit i biblioteket, till och med på rundvandring.
Jag är förstås ute och slirar som vanligt, eftersom jag vill berätta om ett bibliotek som är allt annat än vackert. Mitt i Vilnius räddades tusentals volymer av böcker som ingen längre minns eller bryr sig om i en stängd kyrkobyggnad (Šv. Jurgio Kankinio Bažnyčia) som ligger i anslutning till ett kloster (eller snarare tvärtom). När man kommer in i den f.d. kyrkan häpnar man över fantastiska väggmålningar som liksom böckerna på tjugo meter höga och mycket rangliga hyllor lider av fukt och kyla. Det var under sovjettiden som man tog vara på detta och trots det ömkliga skicket, gav mig den upplevelsen något minnesvärt. Som sagt, allt annat än vackert, men mäktigt. Har tyvärr inga bilder eller länkar. Böckers öden är som människors…
Å, trävalven är verkligen prefekta för just lite äldre volymer.
//JJ
Michael,
har du inte skrivit om det här biblioteket förut den gången då du skrev om Salomėja Nėris för Salongen? Eller minns jag fel?
Johan,
Oberlausitzische Bibliothek der Wissenschaften är absolut något för dig.
Stolt minns jag att vi var där tillsammans! Jag hade egentligen velat stanna där och bläddra i de här böckerna, men vaktmästaren avlägsnade sig knappt en meter ifrån oss.
Ja, det var tider det, Jelena!
Jakob Böhme-Haus på andra sidan Neiße ser förresten finare och finare ut för varje gång jag kommer till den dubbla staden, men hittills har jag aldrig satt min fot där. Har du?
Nej. Men det och en viss svensk diktares uppehållsort kan kanske bli målet för en förnyad resa?
Förnyad?
Ja, varför inte kalla den ”förnyad”? Det vore något och vi har ju en del kvar på det ”området”.