Det finns…

Som ni kanske anar av rubriken så har jag nu gått omkring och funderat lite runt uttrycket ”det finns” – möjligen är sådana här funderingar ett hösttecken, ja, ja, det må vara hur det vill med det. Jag har lite snabbt i huvudet inventerat uttrycket i några språk jag är mer eller mindre nära bekant med och funnit att de alla använder olika verb som ”grundsten”. Se här: ”es gibt” (tyska), ”c’è” (italienska), ”hay” (spanska) och till det svenskans ”det finns”.

Mer systematiskt:

tyska: geben=ge
italienska: essere=vara
spanska: haber= ha (ursprungligen, i modern spanska heter ju ha ”tener” – egentligen ”hålla”)
svenska: finna

Jag tycker att det är spännande att så här relativt närbesläktade språk väljer så olika vägar för att närma sig existensen. Det är ur en vinkel något man har, ur en annan något som är (här), ur en tredje något man finner eller hittar och ur en fjärde något man blir given. Säger detta något betydelsefullt om något? Troligen inte, men det är ändå lite underhållande att låta tanken vandra runt bland de olika perspektiven.

17 tankar om “Det finns…

  1. Franskan bidrar med ”il y a”, från verbet ”avoir”, att ha. Där ligger också en markering av plats, ”y” betyder där, dit.

  2. And in English, though you can say it (”there are”), it just sounds wrong. At least, it doesn’t mean (can’t be used interchangeably with) ”det finns”.

  3. What about some russian sentences? 😉

    В магазине есть мясо. – I affären finns kött.
    Около школы есть магазин. – Bredvid skolan finns en affär.
    В городе есть библиотека. – På stan finns ett bibliotek.

    ”есть” är alltså ”det finns” på ryska.

    Och om man vill uttrycka att man ha/äga något – t.ex. en syster eller en CD-spelare – så använder man:
    У меня есть сестра – ”Hos mig finns en syster”.
    У брата есть cd-плеер – ”Hos brodern finns en CD-spelare”.

  4. Tack för bidragen här – Laura, vad heter ”det finns” på rumänska?

    Keri, hur uttalas det ryska “есть”? Och är det besläktat med något verb som betyder ”vara”, ”ha” eller något sådant.

    Lite vid sidan om önskar jag att något språk vill bilda ”det finns” med utgångspunkt från verbet ”få” – ”det fås”.

  5. ”есть” spricht man ”jeestch”
    (Das kleine Zeichen ”ь” ist ein sogenanntes Weichheitszeichen. Damit wird das ”t” weich gemacht.)

    Als Antwort auf deine zweite Frage kopiere ich hier einfach mal einen Text aus der [Wikipedia](http://de.wikibooks.org/wiki/Russisches_Lehrbuch/_Vorstellung):

    Hinweis: Im Russischen spielt die Verben ‘sein’ – ‘быть’ , im Vergleich zum Deutschen, keine große Rolle. Das Verb ‘быть’ (”být’ ”) hat nur eine einzige Konjugationsform – ‘есть’ (”és’t’ ”). Diese kann zwar theoretisch auf alle Personalpronomen angewandt werden, entfällt aber in der Praxis ganz.

    So heißt der Satz ”Das ist Maxim.” übersetzt Это Максим. (Das Maxim.) und nicht: Это есть Максим. oder ”Er ist im Geschäft.” übersetzt Он в магазине. (Er im Geschäft.) Auf keinen Fall: Он есть в магазине.

    Stattdessen kann das ‘есть’ oft als Ersatz für das im Russischen fehlende Wort ‘haben’ (außer ‘иметь’ – ‘besitzen’) gebraucht werden.

    So heißt der Satz ”Ich habe eine Katze.” übersetzt У меня есть кошка. (Bei mir ist Katze.) oder ”Wir haben Geld.” übersetzt У нас есть деньги. (Bei uns ist Geld.)

  6. Danke Keri,

    da gibt es so zu sagen nichts zu geben oder haben oder finden. Spannend!

    Den Satz ”Das Maxim” finde ich schön in seiner einfachen Klarheit. Denn was sollte er sonst ”maximern” als Maxim sein?

  7. Här finns en webbplats som översätter till olika språk.
    ”Det finns” ger svar på 24 språk. Norska blir ”det er”. Huruvida översättningarna stämmer eller ej kan jag inte avgöra. Rumänska sägs vara ”exista”.

  8. Tack, Agneta,

    jag ser att de valt pluralen i italienska (ci sono) där jag valde singularen (c’è).

    Svenskan och tyskan tycker jag nog fortfarande är ”roligast” bland de språk som är konstruerade på ett liknande sätt (andra språk lämnar jag därhän i det här fallet). Det här att låta existensen vara något som givs eller hittas…

  9. Hej Bodil!
    Jag skrev en gång en diktsamling ”Berättelser”, där den genomgående figuren och trollformeln var ”det finns”…

  10. Hej Eva!

    Nu vet jag ju inte om du kommer tillbaka hit under den närmaste tiden, men jag frågar ändå på prov: Skulle du ge mig några exempel på sådana här ”det finns”-formler som finns i den här diktsamlingen? – så att jag kan föreställa mig det lite närmare.

  11. Jag är kanske litet utanför ämnet , eftersom temat handlar om ”det finns” på olika språk. Men här några citat ur diktsamlingen som med hjälp av trollformeln ” det finns” försökte göra någon form av världsbeskrivning som man väl alltid gör i en diktsamling.

    sid 17. ”Det finns en åskådararena i anslutning till gaskammaren där en tredjedel av plasterna är reserverade för brottsoffrets anhöriga, en tredjedel för journalister och en tredjedel för allmänheten.” – –

    sid 23. ”Det finns sovande som är fulländade i sin skönhet.De ligger utsträckta på en säng oberoende av århundradet , utsträckta på vadsomhelst, på tidningspapper eller lakan, udner en grov filt elelr på en intensivvårdsavdelning. – –

    sid 28. ” Det finns ett museum i Köln, där nästan alla föremål hittades under restaureringen efter kriget. – –

    sid 30. ”Hon sade vidare att det finns en formel som inleder alla sagor och som svenska lyder: Det var en gång. På italienska säger man Era una volta och på spanska Era una vez. Det finns också en kemisk formel som inleder allt liv och som heter DNA. Den säger att allt söker sin motsats och att allt är ituslitet men trävar efetr helhet. Guanin söker Cytosin, Tymin söker Adenin. På detta sätt är tillvaron itusliten och strävar efetr sin motsats.

    sid 31. Men det finns egendomligt lysande digitala klockor med stora siffror som också stavarna uppfattar.

    sid. 32 Ännu var inte stunden inne då den itusågade revbenskorgen skulle förslutas elelr då kirurgen kudne kasta sina blodiga gummihandskar i avfallskorgen. Det finns antagligen flera solsystem. Nuväntade man samfällt på det första hjärtslaget.

    sid 35. Det finns en invention av Bach, nr 14 i B-dur, där den vänstra handen i den fjärde takten frågar den högra: kan du höra mig nu?

    sid 51
    Det finns dikter man endast bör läsa i mörker.

    sid 55
    Det finns ett träd, mumlade han, ett träd som är ett enda träd… ett träd som har mångfaldigat sig i tusentals… som bär på… som… ( han hostade, britsen var hård) sträcker sin krona högt över havet vid Santa Rosa, äver den branta kusten där också klipporna lyser röda under en mager hed.

  12. Hej Eva och Bodil,

    vad spännande! (Eva: jag har inte läst den här diktsamlingen du citerar ur, tack!.)

    Påminner inte det här urvalet lite grann om Inger Christensens Alfabet? Bara en känsla jag får.

  13. Det påminner också om Szymborska, vid närmare eftertanke. Och för att sägas av mig är det en komplimang utan dess like, men det säger jag alltså inte för att ställa mig in hos någon alls utan för att jag tycker så.

    (jag har läst både Christensen och Szymborska i svensk översättning, ska kanske tilläggas)

  14. Angående rumänskan så orkar jag inte skriva någon grammatisk förklaring (ni får ursäkta, men jag tycker att sånt är tråkigt och irriterande).

    Men jag kan säga så här när jag har läst lite här ovan i era kommentarer:

    a exista = att finnas till
    o fiinta = en varelse

    a fi = att finnas // det finns = este // det har funnits = a fost // det var en gång = a fost o data // jag är en varelse = sunt o fiinta // du är en varelse = esti o fiinta

    Äh. Men ni förstår kanske grunddragen.

Kommentera