30. Och han sade: ”Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?
31. Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;
32. men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga.”
(Markus 4: 30-32)
Liknelsen om senapsfröet och Guds rike sitter fast i mitt minne sedan min tid hos Elly Augustsson i tredje klass i Rosenfredsskolan i Varberg (jag kom dit som hedning från Bagarmossen). Ibland när jag äter senap tänker jag på det här med senapsfröets litenhet och dolda storhetspotential.
Odet ”senap” har en märkligt träffsäker, liksom snitsig, form. Jag läser i Hellquists etymologiska ordbok att ”senap” förmodligen är av egyptiskt ursprung och att ordet kommit till svenska via bland annat grekiskans ”sinapi” och latinets ”sinapis”. I en del västeuropeiska språk bygger man ordet för senap i stället på det latinska ordet ”mustum” som är besläktat med det svenska ordet ”must”. Italienskan har två ord (minst) – ett från var och en av dessa rötter: ”senape” och ”mostarda”. På tjeckiska heter det något helt annat: ”hořčice ”.
Jag har googlat runt lite för att se vad som sägs om senapens historia och har då funnit att senapen började användas i Indien för ungefär 5000 år sedan i första hand till kött (bland annat för att täcka över eventuell skämd smak) och att kryddan nådde den grekiska världen omkring 300 f.Kr. I Romarriket kom senapsfröet sedan att blandas med vin och vinäger och där utvecklades då senapens användningsområden.
Färgen ”senapsgul” är åtminstone för mig en tjock och lite oren gul färg som stöter något i brunt. Den senapsgula färgen har inte den skärpa och klarhet som senapsordet och själva företeelsen äger. Inte i min värld i alla fall.
Det finns ett roligt rumänskt uttryck som heter ”imi sare mustarul”, ”senapen sprutar hos mig” i direktöversättning, det betyder att man blir outrageously förb-d.
Kul va?
Ja, jag kanske skulle bli senapsarg nästa gång någon går mig på nerverna. Det är ett vasst litet korn det där.
Som av en händelse spelas just nu ”I will survive” på stereon i vardagsrummet. Äter ostmacka och dricker te. Har en massa att fixa mig innan jag ska till Kurtan kl ett så jag mailar dig senare.
fixa MED
,-)
På tyska (som du vet) finns det två ord (kanske fler?): Senf och Mostrich. ”Seinen Senf abgeben” betyder att ha en åsikt om något, ibland en obedd sådan, i ironisk mening. Också ett lite roligt uttryck.
Agnes,
ja, det var väl lite slarvigt av mig att inte ta upp tyskan vid sidan italienskan såsom förvaltare av båda de här viktiga senapsorden.
Och tack för uttrycket ”seinen Senf abgeben” – det hade jag verkligen inte på pannbenet just nu. Det kanske är dags att bygga upp ett slags senapslexikon.
Skånsk senap finns med i min sinnevärld sedan tidiga barnsben. Eftersom mina föräldrar var skåningar så maldes senap i speciell skål med kanonkula (som avskjutits av ryssen? mot Ystad och sedan plockats ur en trävägg där, om man skulle tro sin fader som stod för malandet av senapen till julens lutfisk.
Senap eller mustard?
Danmark och Norge: Sennep
Finland: sinappi
Island: mustarðu
England: Mustard
kanske finns båda varianterna i de flesta språk.
Från en svensk roman (vilken?):
»Kyparen skyndade fram med matsedeln och bredde diskret en ren servett över de rester av kalvstekssås och Battys senap som ett tidigare middagssällskap lämnat kvar, och då han i nästa ögonblick räckte mig vinlistan, röjde han med den korta, hastigt framkastade frågan: Chablis? att hans minne rymde kanske lika omätliga fonder av detaljkunskaper som mången professors.«
Ur en annan svensk roman:
»Det går inte att säga hur det är! För det är så och det är så. Och det stämmer inte! Hur kan man leva när det inte stämmer! Man strömmar ned i kvarnens tratt. En sten över — en sten under. Man försöker gömma sig i refflan i det längsta. Man skulle vilja dö som ett korn i åkern, dö på det värdiga viset, som ett senapskorn. Men man krossas. Man blir mjöl. Man blir gröt. Man blir skit.»
Lite mer senapsrelaterat enligt SAOB:
(I sådana hem) ther hustrun . . altijdh haffuer senop faal, ställer sigh emoot mannen som kattan emoot hunden — (1604)
[hava senap fal, om person: vara vresig l. tvär l. gräl sjuk.]
Sanningen är en senap, obehaglig til smaken, då hon icke upblandas med göpnar af såcker. (1759)
Loessers musik driver med romantik och satsar på senap i stället för sirap. (1964)
Aha, Agneta,
där ser man att senap kan ha en sådan här arg bibetydelse ockå på svenska.
Jag får tyvärr erkänna att jag inte kommer på vilka romaner du har hämtat senapsställena ifrån. Vi får hoppas att någon bildad person dyker upp här.
PS Jag ser på en påse med rucolafrön som ligger på hyllan bakom mig att rucola också heter ”sandsenap” på svenska. (”Sinappikaali” på finska.)
Senapen växer ju inte upp till ett mäktigt träd, örten ser ut som raps ungefär. Jag undrar om det är något fel i översättningen. När jag tänker på saken är ju dessutom fröet ganska stort.
Synd, jag tyckte det var en fascinerande bild. Jag får väl titta efter i den nya Bibelöversättningen om det har blivit något annat av det här magnifika fröet och trädet.
Ja visst, jag är uppväxt med bibeltexter och blev väldigt besviken första gången jag såg en senapsplanta. Jag hade tänkt mig något i stil med en ek, men hur skulle man skörda från den?
Här läste jag fel! Senapsuppror och inte är fröna så särskilt små. Ksnke finns
Romancitaten ovan var
1) Hjalmar Söderberg: Doktor Glas
2) Sara Lidman: Nabots sten
Det här var ju ytterst intressant. Liknelsen om senapskornet förekommer ju både hos Markus, Matteus och Lukas och -åtminstone i 1917- talas hos alla om ”senapskorn.” (I King James Version heter det mycket riktigt ”mustard”.)
I Estons 1897 Bible Dictionary som jag har i bokhyllan (Inte. Google.) står det The common mustard of Palestine is the Sinapis nigra. This garden herb sometimes grows to a considerable height, so as to be spoken of as ”a tree” as compared with garden herbs.. ”Den virtuella floran” vederlägger detta genom följande Beskrivning. Svartsenap är en grenig, ettårig ört som blir omkring en meter hög. Stjälken är borsthårig nedtill. Bladen är mörkgröna, de nedre bladen är glest borsthåriga och parflikiga med en till tre par små flikar och en stor ändflik. ”Nigra” betyder ”svart” på latin upplyser floran förnumstigt och det har ju ställt till en massa elände genom århundradena.
Så vem skall man tro på? Medan damerna reder ut detta håller jag mig till en annan liknelse från Lukas 13 ang. himmelriket Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.
Himlen är en surdeg alltså.
Efter dessa talrika kommentarer kan jag inte låta bli att också ”meinen Senf dazuzugeben” ( inte abgeben, ursäkta)
Ladies, enchantée.
Avez vous en pensé que ça se rélizera jamais:
”Detta är en klagosång som man skall sjunga, ja, folkens döttrar skall sjunga den.”
(Hesekiel 32:17, 1917)
”Detta är en sorgesång och som sorgesång skall den sjungas. Bland alla folk skall kvinnorna sjunga den (—).
(dito, 200X ?)
Här är då liknelsen om senapskornet i Markusevangeliet i den senaste Bibelöversättningen:
*Och han sade: ”Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi använda för bild? Det är som ett senapskorn, som är det minsta av alla frön här på jorden när man sår det, men när det har såtts skjuter det det upp och blir större än alla örter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.”
Visst &/§”%$. Så heter det. Kontaminerade nog med ”den Löffel abgeben”. Vilket leder mig in på det omistliga besticket senapssked, särskilt i dalsländskt träsnide.
om du kan komma på något europeiskt språk som du skulle vilja veta hur man säger senap på, är det bara att passa på nu! så ska vi se vad jag kan bidra med! 🙂
baci, alexandra
finska, Alis?
Alex,
det är möjligen inte någon av dina spanska vänner som kan lite baskiska?
un bacione