Om man bor i Nordeuropa eller ska vi säga i den subarktiska eller möjligen den kallare delen av den tempererade zonen, så är det lätt att man uppfattar sänglampor som något självklart. Man har sänglampor så att man kan läsa en stund på kvällen innan man somnar.
Somrarna tillbringar jag/vi för det mesta åtminstone till en del i Mellanitalien. Vi brukar ofta hyra en lägenhet för några veckor. Ett ständigt återkommande problem är att det inte brukar finnas några sänglampor. Det finns en taklampa som så gott som alltid utsänder ett vitt kallt och samtidigt diffust ljus som det är omöjligt att läsa vid. Så det första jag gör när jag synar lägenheten i fråga är att kontrollera det här med sänglamporna för att sedan snabbt jaga fram några inte alltför funktionella porslinspjäser med glödlampa i ur något förråd. Ytterligare en märklig sak är att det egentligen inte finns något riktigt ord för ”sänglampa” på italienska i de här sammanhangen i alla fall (i en svensk-italiensk ordbok finns ordet ”lampada da letto”, men det verkar mest finnas just för att översätta ”sänglampa”). Jag mumlar i stället, eftersom jag vet hur det går till, ett underligt ord, ett franskt ord med italienskt uttal, som väl främst betyder ”lampskärm” och det är det som sätter i gång aktiviteten. Fast vad har vi de här lamporna till, undrar man. Vad är det vi vill titta på?
io sono senza lampada da letto! e siamo anche completamente senza coperchi per le pentole, perché in italia si mangia soltanto pasta!
kramar
Ah, me lo immaginavo. E qui a casa c’è la tua e nessuno la usa mai, almeno quasi mai – che spreco!
Ma i coperchi servono anche per cuocere la pasta!
Un forte abbraccio