Det här är en julklapp från Jorun som jag nu börjat småläsa i – en liten handbok i luxemburgtyska:
I inledningen kan man läsa att detta inte är någon fullständig grammatik över luxemburgtyskan, utan en liten regelsamling som kan vara till hjälp för den som skaffa sig inblickar i språket: ”Dëst Bichelchen ass keng komplett Grammaire vum Lëtzebuergeschen. Et soll mat senge Regelen an Tabellen deen leit, déi eis Sprooch wëlle léieren, hellefen sech besser dran erëmzefannen.”
Jag tittar lite på genus och artiklar:
Männlech:
den Här – en Här
de Papp – e Papp
den Auto – en Auto
Weiblech:
d’Frau – eng Frau
d’Mamm – eng Mamm
d’Strooss – eng Strooss
Sächlech:
d’Kand – e Kand
d’Meedchen – e Meedchen
d’Haus – e Haus
Jag tror att jag förstår vad substantiven här ovanför betyder: herre, pappa, bil, fru, mamma, gata, barn, flicka, hus. (Rätta mig om något är fel, Jorun!)
Det finns en intressant sida som rör riktningar och befintlighet. Här följer några fraser och mina översättningsförsök:
Ech ginn heem. (Jag går hem.)
Ech ginn eran. (Jag går in.)
Ech ginn eraus. (Jag går ut.)
Ech sinn doheem. (Jag är hemma.)
Ech sinn dobannen. (Jag är inne.)
Ech sinn dobaussen. (Jag är ute.)
Ech komme vun doheem. (Jag kommer hemifrån.)
Ech komme vun dobannen. (Jag kommer inifrån.) Va?
Ech komme vun dobaussen.(Jag kommer utifrån.)
Innan vi kroknar kanske vi kan räkna till tio:
eent
zwee
dräi
véier
fënnef
sechs
siwen
aacht
néng
zéng
Hur det låter kan man förstås undra över.
På sista sidan finns några Héiflechkeetsformelen. Jag väljer ett par och försöker mig också på att översätta dem:
Bonjour, wéi geet et Iech? (Goddag, hur mår Ni?)
Merci, gutt; an Iech? (Tack bra, och Ni?)
Hei ass en Espresso fir Iech. (Här är en espresso åt Er.)
Villmools merci! (Tack så mycket!)
Et deet mer Leed. (Jag beklagar.)
Dat mécht näischt. (Det gör inget.)
Wat gelift? (Vad önskas? eller betyder det något annat…)
Sedan fortsätter det med ytterligare en del omständliga espressofraser som jag spar till en annan gång. Det här med att bjuda på espresso och bära drycken hit och dit verkar vara ett viktigt luxemburgskt tema.
Vilken röra…jag är bara glad att jag kan slippa det språket….eller är det så att DE tycker samma om oss….na ja..hur som helst….
Jag tycker det låter rätt härligt!
Låter och låter — jag ger det tydligen en egen språkmelodi! Som jag hör när jag läser:
Någon sorts blandning av tyska åt det schweizertyska hållet, franska och flamländska.
Sejfo,
nog är det ganska märkligt att det går att hålla isär olika språk, tänker jag när jag gräver i sådana här språkvarianter. Plötsligt blir det tydligt (just genom denna otydlighet) att språk är kontinuumföreteelser som det egentligen krävs en oerhörd disciplin för att hålla isär.
Nu tänker jag också på vårt resonemang här kring olika sysdslaviska språk med kajkaviska, cakaviska, stokaviska och jekaviska och ijekavisk och allt vad det var som kom upp då.
Agneta,
jag tycker också att det är fascinerande och jag föreställer mig också hur det kan tänkas låta. Kanske kastar någon in en ljudfil här så småningom, vem vet, och då får vi se hur vi ligger till med våra ”fantasier”. Dessutom tycker jag det är intressant att försöka dra lite slutsatser (grundade på den här lilla exempelsamlingen) om hur det här språket förhåller sig till högtyskan mera i allmänhet.
Det är tur för dig Bodil att du inte befinner dig inom räckhåll för några luxemburgare (fast man vet förstås aldrig…) Det heter absolut inte ”luxemburgtyska”! Luxemburgarna anser att lëtzebuergesch är ett eget språk, även om tyskarna kring Trier pratar ungefär likadant. Rötterna finns i plattyska, flamländska och franska.
Jag kan bara några enstaka fraser på luxemburgska, men jag tror du hittat rätt med dina översättningar.
Här finns en kurs som jag hört bra saker om, men jag ska erkänna att jag bara tittat på de första scenerna: http://www.elearning.lu/lb/intro/index.php
(Man måste registrera sig, men det är gratis)
Hej Jorun,
ja, jag anade nog att det inte anses korrekt att kalla språket såsom jag gjorde, men jag ville vara lite tydlig för mina svensktalande läsares skull och det är ju väldigt likt plattyska och tyska över huvud taget.
Vi får väl, kanske kommer det hit någon luxemburgare och ger mig på pälsen. Det skulle eventuellt kunna bli riktigt intressant…
I alla fall är jag glad åt den här lilla boken – dëst Bichelchen. Jag har hittat många roliga saker i den. Till exempel den här possessivkonstruktionen (som finns på liknande sätt i äldre tyska): ”Dat ass mengem Papp säin Auto.” (Det är min pappas bil. Eller mer exakt: Det är min pappa hans bil.)
Wat gelift? används också för att uttrycka ”ursäkta” eller ”va?”, och i talspråk blir det ofta bara ”glift?”
Det är ett roligt språk att lära sig, med hjälp av svenska kommer man långt och har man ytterligare lite tyska (och tysk grammatik) i bagaget så är det ännu enklare ;-).
Nyligen träffade jag en luxemburgsk kvinna som pratade rätt bra svenska, trots att det var länge sen hon lärde sig det och sällan numera använder sig av svenska, så lät det helt begripligt. Hon tyckte att svenska ungefär är som en biprodukt av luxemburgiskan blandat med lite engelska och holländska 😉
Vad gäller uttalet så kan det låta mycket olika. Min lux-lärare sa en gång att det lär finnas 16 rätt olika dialekter och att vissa av dem är knepigare än andra. Hon har säkert rätt i det… Särskilt vackert klingar luxemburgiskan helt klart inte, men har man lärt sig hur diftongterna ska låta (inte alls som i tyskan), så är det inte så svårt.
min pappa hans bil Man hör denna konstruktion ibland också i Österrike (Wien?) men jag kan inte säga om det är ”äldre” språk eller något annat. Kanske något sydgermanskt?
”min pappa hans bil” konstruktionen har jag också lagt märke till i både holländska och norska, även om det i det senare fallet lär användas dialektalt.
Minna,
tack för din vägledning i lëtzebuergesch. Hur många talar egentligen det här språket som första språk och hur ser det språkliga landskapet i Luxemburg egentligen ut i sin helhet?
Bengt,
vad gäller ”min pappa hans bil” så finns det antagligen kvar på ett annat sätt i sydtyskan än i en nordligare tyska åtminstone om man håller sig utanför det rent dialektala, så det där med ”äldre” var väl förhastat eller saupreisisch sagt av mig.
Jag råkade hitta en hel del om luxemburgiska på nätet:
http://www.answers.com/topic/luxembourgish-language
Vill Plëseir beim liesen! (eller Trevlig läsning)
Tack Minna,
intressant och klargörande! Jag översätter den språkliga härledningen från engelskan: indoeuropeiska-germanska-västgermanska-högtyska-västmedelhögtyska (Westmitteldeutsch)-luxemburgiska.