Mignon eller vart drakspåret tog mig

Gång på gång dyker Goethes dikt ”Mignon” från romanen ”Wilhelm Meisters Lehrjahre” upp i mitt huvud: ”Dahin! Dahin möcht’ ich mit dir…” Jag tittar in i romanen – drittes Buch, erstes Kapitel – och läser:

Kennst du das Land, wo die Zitronen blühn,
Im dunkeln Laub die Gold-Orangen glühn,
Ein sanfter Wind vom blauen Himmel weht,
Die Myrte still und hoch der Lorbeer steht?
Kennst du es wohl? Dahin! Dahin
Möcht’ ich mit dir, o mein Geliebter, ziehn.

apelsiner

 Kennst du das Haus? Auf Säulen ruht sein Dach,
Es glänzt der Saal, es schimmert das Gemach,
Und Marmorbilder stehn und sehn mich an:
Was hat man dir, du armes Kind, getan?
Kennst du es wohl? Dahin! Dahin
Möcht’ ich mit dir, o mein Beschützer, ziehn.

marmor

 Kennst du den Berg und seinen Wolkensteg?
Das Maultier sucht im Nebel seinen Weg,
In Höhlen wohnt der Drachen alte Brut;
Es stürzt der Fels und über ihn die Flut.
Kennst du ihn wohl? Dahin! Dahin
Geht unser Weg! o Vater, laß uns ziehn!

dimma

I tredje strofen ser jag ”in Höhlen wohnt der Drachen alte Brut”, det är lindormens spår jag har följt, ser jag. Och nu är jag här.

I dikten finns Mignons längtan till Italien, tillbaka till Italien. Några rader in i romantexten under dikten säger hon till Wilhelm: ”gehst du nach Italien, so nimm mich mit, es friert mich hier.” Strofernas innehåll är på ett märkligt sätt ordnade i motsatt riktning mot den tänkta färdriktningen. Först är vi i djupaste södern bland glödande guldapelsiner, sedan i en marmorvärld som kanske kunde vara Rom och till sist i en otillgänglig alptrakt där mulorna söker sin väg genom dimman förbi drakarnas hålor. Och Wilhelm är under apelsinträden den älskade, bland marmorstoderna Mignons beskyddare och i bergsdimman hennes far.

2 kommentarer till “Mignon eller vart drakspåret tog mig”

  1. Elak som jag är associerar jag förstås till Erich Kästners ”Kennst du das Land wo die Kanonen blühn”:

    Dort reift die Freiheit nicht, dort bleibt sie grün.
    Was man auch baut, es werden stets Kasernen.
    Kennst du das Land, wo die Kanonen blühn?
    Du kennst es nicht? – Du wirst es kennenlernen.

  2. Håkan,

    tråkig som jag är säger jag: jag kunde också ha associerat dit men avhöll mig.

    Förresten, roligt att träffas så här på julafton – jag önskar dig allt gott!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *