Florens på sommaren är en stad invaderad av turister. Florentinarna är i minoritet i sin hemstad och många av dem slutet sig hårt inom sina skal och en del vänder ibland avigan ut – Avigan av skalet? Vad är det du säger?
Men visst klär Florens ibland i turisterna – passar inte domen i hatt kanske?
Eller är domen och dess ädla linjer vackrast i ensam upphöjdhet? En marmormonolog.
Och florentinarna vet att hitta stilla vinklar i staden också i denna hektiska tid av året. Låt oss kalla den här bilden ”Stilla afton vid Arno”:
Några mil söder om Florens ligger den lilla tornstaden (en gång var Florens lika fullt av torn, får jag veta) San Gimignano också det en verklig turistmagnet. Med några florentinska vänner vandrar jag omkring i gränderna där en eftermiddag när den hårt spända himlen bestämt sig för att störta ner över jorden, men jag fångar ingen enda av blixtarna med min kamera, hur jag än anstränger mig.
Kanske är alla människorna bara inbillning förresten:
En kväll åker vi upp till Fiesole, en stad med rötter i etruskernas värld. Här uppifrån ser man ut över hela Florens, men de gyllene hästskorna finns bara i fotografens fantasier…