Här kommer (som utlovat) den första lilla dagboksanteckningen från mitt år som utlandslektor i Greifswald:
22.9 1981
Igår träffade jag för första gången rektor Joachimi. Han höll ett slags inledningsanförande till mig. Det började så här: ”Vi i DDR är för freden. Du får inte göra någon krigspropaganda.” Sedan gick han vidare: ”Du ska ha ett mänskligt, alltså inget djuriskt förhållande till dina kolleger.” ( Det här sista förstår jag egentligen inte alls. Men kanske hänger det på något sätt ihop med att jag härom dagen sa till några av de andra språklärarna att jag inte tänker använda ”Neues Deutschland” i min undervisning. Men ”djurisk” förstår jag ändå inte…) Joachimis tal fortsatte sedan bland annat så här:”I undervisningen har du naturligtvis fria händer, men du måste rätta dig efter de andra lärarna och ”Neues Deutschland” är den viktigaste delen av kurslitteraturen för översättningskursen.”
Jag hoppas det inte blir värre…
Jag tycker mycket om den här bloggen och väntar med spänning på nästa dagboksanteckning.
Vad var ”Neues Deutschland”?
Oskar: ”Neues Deutschland” var partitidningen, den som talade om att allt var perfekt i DDR och övriga östblocksländer och att allt var elände i Västeuropa och USA. Ofta fylldes förstasidan av tacktal till Honecker eller liknande.
Innan jag fick träffa rektorn var jag lämnat i ett slags vakuum under två veckor, så jag var lite ”mörad” när jag fick mig det där inledningstalet till livs. Jag blev placerad i ena ändan av ett stort blankt bord och vid andra ändan satt rektor och en representant för lärarkåren. När jag så småningom kom ut ur byggnaden kände jag mig rätt lättad, men ganska osäker på hur jag skulle klara mitt DDR-år.
PS Nästa dagboksanteckning kommer den 29.9, om inte något oförutsett händer…
Du har naturligtvis fria händer, men… Det är som Orwells 1984, fast på riktigt. Du måste känt dig helt utlämnad till rektors och politikernas godtycke. I vilket land figurerar tidningsjounalistik alls som tyngdpunkt i översättningsutbildningen?! ”Neues Deutschland” (eller ”Pravda”) stod för de ”rätta” åsikterna, inte de fria, självständiga tankarna.
Inte heller jag fattar vad han menar med ett djuriskt förhållande till eleverna. Icke-kommunistiskt och därmed primitivt?
Ser fram emot resten. Bra att du hade sinnesnärvaro nog, att skriva så logiskt tydligt redan då.
Oh – kom på en rolig synvinkel på det hela: Ford sa, när det klagades på att hans bilar var lite trista i lacken, att ”Ni kan naturligtvis få bilen levererad i vilken färg som helst, så länge den är svart!”
kan det här med mänskligt och djuriskt förhållande till dina kollegor inte ha varit en uppmaning att inte inleda förhållande med någon arbetskamrat?
Marita: Ja, vilken färg som helst, bara den är svart.
Jag försökte rädda mig från att bli knäpp genom att hela tiden anteckna saker jag hörde eller upplevde så fort som möjligt, så att de inte hann förvrängas i minnet.
Anders: Ja, intressant tolkning, men jag vet inte. Rektor Joachimi framstod för mig som ett slags mumie som tittade rakt igenom mig utan blick och bara lät flosklerna rinna ur sig liksom på måfå. Han hade makten och kunde säga vad som helst, också rena absurditeter, inget kunde ju hända honom. Eller så var han helt förkalkad och märkte inte riktigt vad han sa. Jag blev rädd, för jag kunde inte alls överblicka situationen och visste inte vad som kunde få vilka följder.
Neues Deutschland existerar förresten fortfarande.
Agnes: Ja, jag/vi åkte faktiskt förbi ”Neues Deutschland-huset” (äsch vad heter en tidnings hus för någonting; det måste väl finnas ett snyggare ord…) nu när vi var hos dig och A. i Berlin…