Jag undersöker vad putinanhängare i Väst säger. Nyss läste jag några rader hos en av dessa (här i min översättning):
”Jag är säker på att en ukrainsk suveränitet bara är möjlig i ett partnerskap med Ryssland. Våra andliga, mänskliga och kulturella band växte fram under århundraden och kommer från samma källor, de har stärkts genom gemensamma prövningar, bedrifter och segrar. Vårt frändskap har förts vidare från generation till generation. Det finns i människornas hjärtan och minnen i Ryssland och Ukraina, i de blodsband som förenar miljoner av våra familjer. Tillsammans har vi alltid varit och kommer alltid att vara många gånger starkare och mer framgångsrika. För vi är ett folk.”
Låt oss läsa noga och jämföra med det som skett i Ukraina under det senaste dryga halvåret. Den första meningen innehåller en självmotsägelse och betyder: ”Ukraina kan bara vara självständigt om det är beroende av Ryssland”. Eller ännu tydligare: ”Ukraina kan inte vara självständigt”. Där har vi grunden för tänkandet. Sedan följer en rad påståenden om släktband mellan ryssar och ukrainare. Om vi tittar på vad som skett i Ukraina det senaste halvåret, där ryssar våldtagit, lemlästat, torterat, mördat ukrainare och gjort allt för att förstöra deras land, blir de här orden om släktskap och broderskap ett motbjudande hån. Hur är det möjligt att påstå något sådant inför det uppenbara. Om ryssar och ukrainare någonsin varit bröder så är de det i alla fall inte längre. Ryssen har mördat sin broder och förverkat alla rättigheter nu och i framtiden att tala om broderskap. Och det ”straffet” står inte alls i proportion till de begångna brotten. Det är ett milt straff men ett obönhörligt sådant. Ryssen har mördat sig bort från all rätt att kalla ukrainaren ”broder”. Och de där sista raderna om ”tillsammans är vi starkare” och ”vi är ett folk” är ren cynism. ”Tillsammans”? ”Ett folk”? Det vänder sig i magen när jag läser dessa ord mot bakgrunden av det pågående ryska folkmordet i Ukraina.
Jag ska läsa lite till hos samma skamlösa skribent; dessa rader följer direkt på det föregående citatet:
”Idag kan dessa ord uppfattas som fientliga av en del människor. De kan tolkas på många olika sätt. Men ändå kommer många att lyssna på mig. Och jag vill säga en sak – Ryssland har aldrig varit och kommer aldrig att bli ’anti-ukrainskt’. Och vad Ukraina kommer att bli – det får dess invånare bestämma.”
Så Ryssland är alltså inte anti-ukrainskt. Men ukrainarna vet vi inte riktigt vad de kommer att vara. Vad är detta för dimridåer? Den som tror på detta vet inte att det pågår krig och massmord i Ukraina. Men vänta lite, nu ser jag vem som står bakom texten. Det är putin! Så det finns alltså människor i Väst – som dessutom påstår sig vilja Ukraina väl – som stöder sig direkt på putins ord! Det finns alltså ingen hejd. Detta enligt principen: Ska man ljuga så ska man blåljuga.
Sedan ser jag att Minsk-avtalet kommer upp igen och att det är EU som brutit det och därmed satt igång kriget. Ja, ni kan läsa om Minsk-avtalet. Jag ska inte gå igenom det här. Och så läser jag att Väst löpande bedriver censur så att man inte kommer åt ”bra ryska källor”…
Vidare läser jag EU är styrt av det krigshetsande USA. Och tydligen blir följden av detta att ryssarna torterar och mördar ukrainarna. Hur kan man föra sådana här dementa eller verklighetsfrånvända resonemang? Men det är väl det där igen: Ljuger man bara tillräckligt hänsynslöst så tror någon att det kanske ”ändå ligger något i det, för hur kan man annars säga så?”.
Ja, och några stoltserar med att kalla sig ”skeptiker” och det ska väl uttydas som ”kloka personer som förstår mer än pöbeln och inte låter sig luras av den västliga propagandan och russofobin”.
Och någon eller några pratar om att den ryska attacken på Ukraina inte var oprovocerad. Ukrainarna anklagas för att han mördat människor i Donbas, civila. Och Euromajdan kallas för kuppmakare, kuppmakare understödda av USA. Den koloniala blicken på Ukraina igen! En nyckeltanke hos dessa putinapologeter är att Ukraina inte är ett självständigt land utan ett land som ägs av Ryssland, ett land som USA vill åt. Ukraina finns inte för dem.
Då och då kommer också språkfrågan upp, som om man fortfarande efter allt fruktansvärt våld kan tro eller tycka att en legitim(!) orsak till alla mord och all förstörelse kan vara att ”de rysktalande fått sina rättigheter beskurna”. Språkfrågan – i ett land där huvudspråket, ukrainskan, länge varit undertryckt ryskan – används av putinister som ett tillhygge, trots att nästan alla som har den minsta lust att informera sig vet att den är en icke-fråga. Ja, ”rysktalande flyr från Kupjansk” heter det. Och vilket språk tror ni att de flesta av de av ryssarna mördade människorna i Mariupol talade?
Någonstans beskärmar sig någon över att ”det ukrainska ledarskapet samarbetar med Rysslands fiender”. Vad? Skulle ukrainarna samarbeta med ryssarna i slakten av sig själva? Än en gång – går man tillräckligt långt in i lögnens rike så tror en och annan kanske att ”det väl ändå måste ligga något i detta, om man kan gå så långt i sina ord..”
°°
Som rubriken säger är detta ett utkast. Kanske skriver jag en mer komplett text om detta längre fram.
°°
Jag sammanfattar putinanhängarnas argument och metoder i ett par punkter:
Man stöder sig direkt på putins ord. ”Slaviska bröder” etc
Man talar om förföljelse av ryskspråkiga i ett land där nästan alla i någon mån talar ryska, ett land där huvudspråket ukrainska länge fått stryka på foten. (Ett land där ryssarna mördar främst ryskspråkiga ukrainare.)
Man talar om västeuropeisk propaganda och censur.
Man talar – fortfarande – om ”russofobi”.
Man pekar ut USA, Nato och EU som skyldiga till de ryska massakrerna.
Man ondgör sig över att den ukrainska ledningen samarbetar med Rysslands fiender.
Man talar om Ukraina som en rysk koloni.