Inventeringen av Bibliotekstjänst och företagets förhållande till biblioteken i Sverige fortsätter här idag. Under gårdagens samtal under gårdagens text kom jag i tanken gång på gång tillbaka till frågan om vad btj är för ett slags företag. På wikipedia hittade jag en sida om företaget. Så här börjar texten:
”BTJ (tidigare Bibliotekstjänst) är ett svenskt företag som levererar medieprodukter och informationstjänster till professionella användare, framför allt kunskaps- och forskningsverksamheter såsom bibliotek, universitet, företag och organisationer. Företaget består av BTJ Group AB och de två dotterbolagen BTJ Sverige AB och BTJ Finland Oy. Ägare är Per Samuelsson. Tillsammans har bolagen cirka 280 anställda i Sverige och Finland och omsätter cirka 800 miljoner kronor. BTJ har sitt huvudkontor i Lund.”
Per Samuelsson är alltså ägaren och företaget är stort och inflytelserikt, ser jag. En bit längre ner i texten hittar jag något om btj:s roll när det gäller bibliotekens inköp:
”BTJ:s inköpsvägledning är en urvalstjänst avsedd att förenkla bibliotekens medieinköp. I BTJ-häftet recenseras årligen cirka 14 000 medier, tal- och ljudböcker, film, musik och spel, på svenska och en mängd andra språk av oberoende lektörer. Kunderna får tillgång till recensionerna via BTJ-häftet, btj.se och BURK-sök. Genom sina profiltjänster kan BTJ ta hand om bibliotekens urvals- och inköpsarbete. Biblioteken väljer vilka områden, genrer eller signum som ska bevakas, samt hur stor del av medieanslaget ska gå till inköp. Avdelningen för inköpsvägledning och profiltjänster är indelad i sju redaktioner: skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur, facklitteratur, internationella redaktionen, film, musik och spel.”
Många strängar, ja. Jag går nu vidare till btj:s hemsida för att leta efter information om hur man idag blir lektör där och hittar en kort notis:
”BTJ har lektörer som tar del av media och skriver recensioner. Dessa används som stöd vid mediainköp.
Vill du bli lektör för BTJ? Fyll i en intresseanmälan!”
Det verkar ju lätt. Jag kommer att tänka på en annan fråga: Finns det någon möjlighet att överklaga eller korrigera helt missvisande lektörstexter? Jag har visserligen fått veta att det inte går, men jag vill ändå pröva, så jag vänder mig till avdelningen för skönlitteratur skonlitt@btj.se och skickar en fråga. Idag är det söndag, så det blir naturligtvis inget svar idag, men om några dagar?
Sedan har jag frågor kring det där med införandet av sifferbetyg på av btj:s lektörer recenserade böcker. Jag fick i förrgår veta att detta har sin rot i ett önskemål från bibliotekarierna. Och nu undrar jag hur många bibliotekarier det var som stod bakom detta. En majoritet? Knappast, väl? Hur gick det till rent konkret när önskemålet framfördes? Varför godtog btj förslaget? Vilka var med och fattade beslutet? När skedde det? Och vem står bakom adjektivet ”briljant” för det högsta betyget? (Skriver Kafka ”briljant” till exempel?)
Sedan vore det också intressant att få veta när och grundat på vilka bakomliggande resonemang man bestämde att man inte behöver läsa litteraturhistoria/litteraturvetenskap för att bli bibliotekarie? Detta kanske verkar vara något av ett sidospår men det är det inte. Om bibliotekarierna själva vet mindre så väger ett företag som btj:s göranden och låtanden tyngre. Och om dessutom btj befinner sig på ett sluttande plan där de som ordet får ett alltmer infantilt och andefattigt språk och tänkesätt, så blir det här inflytandet ingenting annat än destruktivt. (Och att många av de mest samvetsgranna och kunniga lektörerna flyr har jag redan sagt.)
”Vi har skrivit en bok. För att berätta om vilka vi är, nu. Men också för att skapa det som böcker gör bäst: upplevelser för nyfikna.”
Jag vill inte i första hand ta bort btj men alla de nya avarterna måste bekämpas.