att gå på restaurang

Ska vi ta ett glas någonstans? Gärna, men kanske kan vi äta något också. OK, men var då, för vi tar väl med Miki och Muggs? Mama Veek, den nigerianska restaurangen?

Toma och jag pratade lite hit och dit och så träffades vi vid hörnet Frankopanska – Ilica och hoppade sedan på spårvagnen mot Britanski trg. Hundarna var med. När vi kom in på bakgården förstod vi att det var stängt och en man som kom förbi berättade att restaurangen är sommarstängd ännu en vecka. Vi funderade lite hit och dit och bestämde oss sedan för att köpa öl och beställa ćevapi från ett bra ställe vid Kvatrić. Toma ringde och först tyckte de att vi var för långt borta, men om vi tog två stora så gick det. Så återstod frågan var vi skulle vara när vi åt. Varför inte på Mama Veeks veranda, tyckte jag och så blev det.

Vi slog oss ner vid ett av borden och började dricka lite av ölen vi köpt medan vi väntade på ćevapin. Tiden rann lugnt fram medan vi pratade om sommarens resor och Muggs – som är gammal – vilade och Miki höll utkik efter katter och kanske råttor. Det enda dåliga var myggen som envist bet oss, fast idag är alla betten borta, på mig i alla fall. Maten kom och vi kunde börja äta. Hundarna fick lite bitar nedräckta under bordet och alla tyckte att det var gott.

Efter maten tänkte vi att vi kanske skulle ta en öl till som avslutning och jag kom att tänka på den lilla baren vid den där bakgården vid Frankopanska som jag upptäckte – för andra gången, löjligt nog – någon gång i våras. Vi struntade i spårvagnen och tog oss dit till fots, en hållplats kan man ju gå efter maten. När vi kom fram var det mörkt på gården, men vi såg några sitta invid husväggen. Efter lite tvekan bestämde vi oss för att vara på insidan, vi hade ju haft det där ovädret och kvällsluften var lite sval. Vi hittade en bra soffa och till slut satt vi alla fyra i den. Och så gick några timmar till.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *