Nej, idag översätter jag inte, nu måste alla försökstexterna ligga till sig lite. Och jag har hittat ett annat sätt att hålla min flyktvilja i schack. Jag läser – med stor möda – Sarajevski Marlboro av Miljenko Jergović. Det är en samling korta berättelser från tiden för kriget här på Balkan. Kriget är emellertid inte huvudperson utan det är en rad skenbart obetydliga händelser i vanliga människors liv som berättarljuset glider hit och dit över. Jo, kriget finns där hela tiden men mest som en mörk bakgrund fast ibland spricker något av det igenom in i det som berättas. Och jag förstår inte allt jag läser, fast jag slår envist upp massor av ord, skriver listor, tittar på dem, läser om stycken gång på gång tills bilderna klarnar. Det är lite som att vrida på och ställa in ett kikarsikte. Jag läser inte berättelserna i den ordning de finns i boken utan väljer undan för undan efter titlar och kanske efter längd – det vill säga korthet. Just nu läser jag ”Putovanje” (Resa).
