Dagen har varit rik både på både det mänskliga och det hundliga. Christine har varit här och Miki har varit här och ännu några timmar är han med mig, fast han sover nog hos Vesna inatt. Visst har vi arbetat med texter Christine och jag, men vi har också fört långa ringlande samtal genom livets alla lager och Miki har varit med oss och visat sin krulliga glädje.
Nu kommer en tid som kanske blir svårare än den som varit i den här benbrottstiden. Den ena och den andra och kanske en tredje av mina hjälpare reser bort och det blir svårare för mig att få ihop dagarna, särskilt Miki-sidan av dagarna. Ena stunden försöker jag få ihop nätet och skriver och ringer hit och dit, andra stunden försöker jag vila i ögonblickets glömskepaus. Och jag tar ofta skydd i Else Lasker-Schülers diktvärld. Igår genomsökte jag dikten David und Jonathan och jag lägger den och mitt försök till en översättning av den här nu:
David und Jonathan
In der Bibel stehen wir geschrieben
Buntumschlungen.
Aber unsere Knabenspiele
Leben weiter im Stern.
Ich bin David,
Du mein Spielgefährte.
O, wir färbten
Unsere weißen Widderherzen rot!
Wie die Knospen an den Liebespsalmen
Unter Feiertagshimmel.
Deine Abschiedsaugen aber –
Immer nimmst du still im Kusse Abschied.
Und was soll dein Herz
Noch ohne meines –
Deine Süßnacht
Ohne meine Lieder.
David och Jonathan
I Bibeln står vi skrivna
Glansomslingrade.
Men våra gosselekar
lever vidare i stjärnan.
Jag är David,
Du min lekkamrat.
O, vi färgade
Våra vita vädurshjärtan röda!
Som knopparna på kärlekspsalmen
Under helgdagshimlen.
Men dina avskedsögon –
Alltid tar du i kyssen stilla avsked.
Och vart ska ditt hjärta
Nu utan mitt –
Din lustnatt
Utan mina sånger.