Det ENDA rätta

Den här natten vaknade jag gång på gång av en störning som har sitt ursprung i att jag i förrgår läste en artikel i Aftonbladet med rubriken ”Anständigheten är under attack”. Skribenten heter Andrev Walden och möjligen är han något slags nytillkommen ”stjärna” på den svenska mediala himlapällen. Ingen aning. Vad är det då som stör mig med den här texten? På ytan verkar ju allting bra. Den talar mot högerextremism, är positivt inställd till att hjälpa flyktingar och säger att man inte ska håna människor som vill göra gott. Här ett ytcitat:

”Att angripa och häckla männi­skors välvilja och anständighet är en del av den radikala högerns offensiv mot den liberala demokratins bärande väggar: idéerna om alla människors lika värde och rättigheter.”

Vem kan vilja säga det allra minsta emot detta? Men under ytan kryper det. Nyligen – för två veckor sedan – läste jag Karin Boyes Kallocain och jag tänkte då den föga originella tanken att romanen talar om vår tid. Nu ser jag att den också talar om det språk som finns i till exempel Waldens artikel. Texten är hal och försåtlig, eftersom den talar om språket och dess möjliga förklädnader. Ett förklätt språk talar alltså om verkliga eller föregivna språkliga förklädnader och det är förvirrande och det bedövar och leder runt läsaren i cirklar.

Jag läser underliga ord som ”godhetsknarkare” och ”flyktingkramare” och får veta: ”I grunden går det ut på att göra dåliga ord av bra ord.” Och jag läser att denna språkliga rörelse går genom nästan hela Europa och har sitt fäste i högerextremism. Jag fastnar några ögonblick i följande rad: ”I det brittiska debattklimatet finns en rad skällsord besläktade med det svenskvänliga Södermalmshatet”. Vad betyder ”det svenskvänliga Södermalmshatet”? ”Svenskvänlig” verkar betyda ”högerextrem” men detta ord räknas sannolikt inte till de ”bra ord” som man gör ”dåliga ord” av, eller hur är det? Och vad är det med Södermalm? Vad jag har förstått har Södermalm blivit en stadsdel för rika efter att länge ha hört till de fattigare stadsdelarna i Stockholm. Rätta mig om jag har fel! Vad är då ”Södermalmshatet” som alltså sägs komma från ”svenskvänliga”? Här blir det ganska hårt skruvat.

Under alla kodord och signalord finns en underström som talar med manande och sövande röst. Våga inte ha någon annan åsikt om hur flyktingfrågan ska hanteras än den som ropar om välvilja och godhet, för då är du ond. Ge dig inte ut på egna vägar, tänk inte själv. Inta inga andra positioner än de godas. Våga inte komma med andra förslag än godhetens. Det här språket talar om det enda rätta sättet att tänka, tala och vara. Alla andra sätt är undermåliga och gömmer på eller visar upp ondska.

(Bild: bakom ”Patriotens hus” imorse innan hettan kom)

bild-56

2 tankar om “Det ENDA rätta

  1. en sån lättnad att läsa dina texter om allt möjligt och finna att det finns en utanpåblick därute.
    Lever numera i en tilltagande alienation just på Södermalm i ett Stockholm som blivit ett litet Los Angeles med parfymerade värderingar i ett iskallt klimat.
    Och, O ja Klemperers Lingua tertii imperi är högaktuellt, i det mest oväntade sammanhang.
    Who would have thought…
    Påminner mig om när jag var liten och i en hisnande insikt anade att det kanske inte var Gud som lyssnade på min bön.

  2. Hej Anneli,
    gick just hem genom ett nattligt Sigečica från en kväll på Sofra i Borovje med öl och långa samtal. Utan Londi ja, men Londi väntade mig hemma och vi gick en vända genom parken och den ena och den andre hälsade på oss i mörkret under träden. Jag tror faktiskt att en del är bättre här hur mycket det än är som inte hänger ihop alls. Jag önskar dig allt gott.

Kommentera