En lovsång till armens skönhet

Under morgongympan hade jag som vanligt tv:n på – för min kroatiska – och efter nyheterna kom ett program om Indien, där man gjorde ett besök i ett indiskt hem. En kvinna berättade och förde oss runt och vi kom till ett prunkande altare. Hon tände lite rökelse eller vad det var och sa ungefär så här: ”När människorna ber till gudarna och när gudarna är i huset, då är allting som det ska.” Ett vimmel av gudabilder i guld och granna färger strömmade in till mig genom bildrutan.

sri-krishna

Och jag tänkte på människan och hennes gudar och att de evigt leende hinduiska gudarna
har de vackraste armarna. Hinduismen är en lovsång till armens skönhet.

Ute är det lite svalare denna morgon, våren eller försommaren backar lite och tar liksom sats. Och mitt klarbärsträd på hörnan står i fullaste blom. Kanske låter den här lilla svalkan blombladen stanna en dag längre än de annars gjort?

bild-51

2 kommentarer till “En lovsång till armens skönhet”

  1. Läste rubriken till detta inlägg i min rss-reader och märkte inte först att det inte fanns någon accent över e-et. Blev litet förskräckt får jag erkänna…

    Bilden föreställer väl Krishna som kanske står och spanar på mjölkflickorna. Naughty guy…

  2. Haha, arméns skönhet! Oj, det ligger verkligen en bit ifrån det här. Armens skönhet är ju något vi alla kan hylla, eller hur?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *