Under förmiddagen föll ett lätt regn över staden och förlänade den ett melankoliskt skimmer. Jag gick lite krokigt från Vlaška – jag hade varit uppe på Voćarska i ett ärende – mot Trg lite grann som om jag var på upptäcksfärd i en främmande stad. I hörnet mellan Vlaška och gatan som går upp mot parken Ribnjak stannade jag och tog en bild glad åt det ena husets gulhet och dessutom fick jag med baken av spårvagnen (åtta eller fjorton) som klättrar upp mot Mihaljevac.
Sedan fick jag syn på tre munkar i bruna kåpor. De såg glada och mycket unga ut och jag gick efter dem ett stycke, medan jag utan att alls lyckas med det försökte föreställa mig deras liv. I backen upp mot domkyrkan vände jag, för jag skulle ju inte dit upp.
Jag gick tillbaka ner på Trg Europe och sedan svängde jag in i den där lilla kanske namnlösa gränden från en annan tid och lät mig än en gång överväldigas av dess märkliga förlorade värld.
