Vårt gemensamma uråldriga törne

För några dagar sedan stötte jag på det lilla ordet ”trn”. Ja, med ord är det ju så att man kan hitta vad som helst när som helst. Jag slog upp ordet, även om jag kände på mig vad det betydde. Ja, det betydde ”törne” eller ”Dorn” för min ordbok är tysk-kroatisk och strax under fann jag det ljuvliga ordet ”Trnoružica”, Dornröschen eller Törnrosa, om ni hellre vill.

bild-43

Och så gick jag till Hellquist för att undersöka hur djupt detta törne kan tänkas sitta. Ja, och se, det borrar sig ända ner i indoeuropeisk tid som ”trna-” eller ”trnu-” och betyder ”tagg”. På sanskrit heter det ”trna-” och betyder ”strå” eller ”gräs”. (De diakritiska tecknen lämnar jag därhän. De är utom räckhåll för mig.) Jag förundras över det lilla ordets sega livskraft genom årtusendena och idén om taggen eller törnet känns självklart djup och betydelsemättad. Det är så vi har levt längs vår långa väg, vandrande på törnen med huvudet susande av drömmar om rosor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *