När jag var lite drygt tjugo hade jag under en tid en arbetskamrat som hette Dolores. Vi arbetade på Albergo della Valle i Brione ovanför Locarno och hon var från det åtminstone på den tiden mycket fattiga Galicien. Hon var där tillsammans med sin man Jorge och hemma i en by i Galicien var deras femåriga dotter. Så det gick inte att undra över hennes namn. Smärtor. Fast jag tänkte ändå ibland på vad hennes namn betydde.
I en annan period av mitt liv kom jag under en kort tid att umgås med en kvinna som hette Lágrimas. Tårar. Jag tänkte något om att spanska kvinnonamn är underliga.
Här i Zagreb har jag sedan jag stötte på Tuga, Sorg, insett att även kroatiska kvinnonamn kan luta ner mot den värld, där ett par föräldrar kan känna sig manade att kalla sin lilla flicka för något som har med livets svåra sidor att göra. Finns det alls sådana namn för pojkar?
Knut?
Haha, kul förslag! Googlade nu och fick fram detta: ”Vanligtvis tolkas dess betydelse som identiskt med det moderna ordet knut; ibland anges betydelsen vara ’den käcke’ eller ’den frimodige’ efter ett forntyskt namn.” Men detta verkar bara vara antaganden. Sedan är ju frågan vad det moderna ordet ”knut” betyder. Snörknut? Husknut?
Vi har också den gordiska knuten.