Solig morgon efter en kväll på Babylon Café – november är mycket vacker i år. Och hur var det igår då? Som vanligt, fast lite annorlunda ändå.
Det slovakiska inslaget var större än vanligt, eftersom det pågår slovakiska dagar. Vi fick bland annat en slovakisk fraslista med fraser som Ako sa máš? (Hur mår du?), Mám sa dobre, d’akujem! (Jag mår bra, tack!). På baksidan fanns det en lista med falska vänner mellan slovakiska och kroatiska, till exempel: mrak(slov) oblak (kro) = moln. Mrak på kroatiska betyder ”mörker”. Och stan (slov) šator (kro) = tält. På kroatiska är stan detsamma som ”lägenhet”. Här kan man kanske hitta på en spännande fras där ”mörker i lägenheten” plötsligt blir ”moln i tältet”.
Annars var det kanske lite mindre babyloniskt än vanligt. Språken som talades var förutom slovakiska ungerska, portugisiska, ryska, svenska och kroatiska. Vid det svenska bordet drack vi det montenegrinska ölet Nikšićko. Först pratade vi om den svenska regeringens märkliga beslut att dra in stödet till svenskundervisningen i världen. Vi funderade över olika stategier att vända det elakartade förloppet. Men sedan gled vi in på lyriköversättningar, kroatisk barnlitteratur, vad vi kan göra för att Ikea (som ju finns i en utkant av Zagreb sedan några månader) ska förstå att de inte ska leta efter översättare mellan engelska och kroatiska (vilket företaget här gör) utan efter översättare mellan svenska och kroatiska. Jag fick veta något om hur den ungerska som talas i Baranja avviker från standardungerskan. Och på slutet sa vi något om Vukovar-dagen och det är en sorgehögtid och allt mindre något som det går att pumpa nationalism i.
Källarvåningen i Kino Grić, där Babylon håller till, är en suggestiv miljö med mörka gångar och smygande ljus.