Jag läser Yoko Tawada igen, den här gången i svensk översättning, så Das nackte Auge heter Det nakna ögat. Boken både liknar och inte liknar hennes tidigare böcker. Utifrånblicken finns där och Asien i Europa, den ensamma eller kanske snarare enskilda kvinnan, men nu är hon från Vietnam och inte från Japan och på något vis ser vi också henne utifrån. Fast jag har inte kommit så långt att jag egentligen kan säga något riktigt om helheten. Språket talar vackert och glasklart också om obegripligheter. Kanske är blicken också en röntgenblick ibland – man åker liksom igenom företeelsernas ytor även om nästan allt förblir mycket konkret.
Jag vill bjuda på några citat som jag valt ut med viss noggrannhet:
Kanske håller vi alla på att förvandla oss till möbler för att göra allt mer uthärdligt.
°v°
När man städar ser man vad de flesta människor konsumerar och slänger. På så sätt får man en överblick över nationalekonomin. Man borde alltid börja sin karriär som städerska.
°v°
Efter ceremonin kommer hon inte längre vara forskare, utan vampyr. Tycker hon karriärbytet är svårt?
°v°
Om en naturvetare en dag skulle bli labbråtta skulle hon genast begå självmord. Jag skulle fortsätta leva som råtta tills människorna dödade mig.
°v°
Flickans ansikte har redan något värdigt över sig, trots att hon är så ung att man förmodligen ännu kan se spår av blöjknutar på hennes hud.
°v°
Översättningen är gjord av Sofia Stenström och förlaget är Sadura.