För många år sedan, kanske trettio, läste jag en artikel om ett kreolspråk någonstans i Oceanien. Minnet av texten har förstås bleknat, men en sak blev kvar. Blong. Ja, detta ord är mer än ett ord och lite vagt har jag hela tiden genom åren vetat att detta ”blong” utgjorde ett slags grammatisk nyckel. Jag mindes att det hade sina rötter i engelskans ”belong” och att det användes till en rad grammatiska kategorier, bland annat användes det till att bilda genitiv. I internetåldern började jag söka efter artikeln eller rakt på efter ”blong”, fast jag fick aldrig något napp. Men för några veckor sedan kom jag genom en serie omständigheter i kontakt med en gammal barndomsvän, som visade sig vara insatt i detta med oceaniska kreolspråk och dessutom just hade kommit i kontakt med konstruktioner med ”blong” alternativt ”bilong”. Och för ungefär en vecka sedan skickade han mig en liten bok som handlar om pidgin- eller snarare kreolspråk i Oceanien:
Pidginspråk brukar uppstå i mångspråkiga områden, där människor behöver ett gemensamt språk för sina grundläggande kontakter. I Oceanien är många pidginspråk baserade på engelskan, alla har förstås inslag av olika lokala språk och ibland finns också spår av något annat kolonialspråk än engelskan. Grammatiken är förenklad och ordförrådet begränsat. Om ett pidginspråk utvecklar sig till ett förstaspråk för en grupp människor expanderar både vokabulär och grammatik snabbt så att det kan täcka alla de områden som behövs för att vara ett fullvärdigt språk. Detta kallas för en kreolisering. (Fast ofta är skiljelinjerna mellan pidgin- och kreolspråk inte helt klara.)
Det första språket som den lilla boken tar upp är bislama och det beskrivs i inledningen så här:
Bislama is the English-based pidgin used in Vanuatu. Within a population of approximately 165 000, Vanuatu has over one hundred different languages. With an avarage of one language for every 1600 people, it is one of the most linguistically diverse regions anywhere in the world. A number of traditional languages are to some extent mutually intelligible, but Bislama is the only language which transcends all groups and serves as a common language.
Men nu ska jag inte bli långrandig, utan låt oss raskt gå till ”blong”. I bislama har ordet enligt boken fyra användningar. Jag plockar ur exempellistan:
Possession:
This is my house. = Hem ya haos blong mi. (lit. this house belonging me)
Purpose:
This is a passanger ship. = Hem ya sip blong karem pasenja. (lit. this ship is for the purpose of carrying passengers)
Place of Origin:
Are you from this area? = Yu blong ples ya? (lit. you belong/of place here)
Benifit:
He will finish this for me. = Mbae hemi finisim samting ya blong mi. (lit. will he/she finish thing this for me)
Jag hittade den här frasen också, som jag tycker har mycket charm:
Is there a discount for children? = I gat spesel praes blong pikinini?
Eller den här:
I have a tooth ache. = Tut blong mi i soa.
Här vill jag infoga en avslutande hälsning:
from fren blong iu
Jättekul Bodil. Jag minns att det fanns Pidgin English med i en fonetikbok när jag läste engelska i Uppsala. Drottningens pikinini visade sig vara Prins Charles. Tyvärr har jag glömt vad Elisabeth heter på Pidgin. Roligt var det i alla fall. Boken i engelsk fontik har förkommit = rensats ut vid någon av mina sex flyttar.
Från din vän?
Ja, skoj. Undrar om vi inte skulle bli lite trevligare och mindre pretentiösa om vi tog en blong-dag i veckan?
För mig räcker det ibland med engelska eller danska för att på något sätt lyfta språket från ett krasst och smart framrullande tågset, till någon mer crazy framrullande dansant variant.
Jättefint! Jag upptäckte Papua New Guinea pidgin när jag jobbade med språkböcker på Dillons the bookstore i Kensington High Street för tjugotvå år sedan. Pidgin kändes så kul, befriande och upplyftande. Glädjen jag fann i den har aldrig lämnat mig.
Ordet pidgin tros komma från kinesernas uttal av ”business.”
Tenkyu! Lukim yu behain (see you later)!
Tack för trevliga kommentarer! Ja, ”from fren blong iu” betyder ”från din vän”. Kul och intressant med pidginetymologin, Björn!
Här kommer lite mer från den här vännen, jag pratar om i början av texten. Här, alltså på Tok Pisin (Nya Guinea), heter ”blong” ”bilong”, men användningen är mycket likartad och flera av exemplen är helt underbara:
1) of; BILONG MI = my, mine; BILONG YU = your, yours; BILONG EM = his, her, hers; BILONG EN = its; BILONG YUMI = our, ours; BILONG OL = their, theirs; GIAMAN BILONG YU! = you’re telling lies!; HUSAT I MAMA BILONG DISPELA PIK? = who owns this pig?; EM BILONG MI = it’s mine; LAIK BILONG MI = that’s the way I like it; LEK BILONG MI = my leg; PASIN BILONG STIL I NOGUT = the act of stealing is bad; WOK BILONG OL! = that’s their business!; WARI BILONG YU = your problem.
2) from; MI BILONG MADANG = I am from Madang.
3) for, in order to; REDIM WARA BILONG WASIM BEBI = get the water for washing the baby ready.
4) a special thing about a person or thing, the way of doing something; MAN BILONG WOK = a hard worker.
5) BILONG WANEM? = why?, for what reason; BILONG WANEM YU SINGAUT = what reason are you calling out for?
Bilong wanem yu singaut är toppen!
Kul. Läste nyligen en del verk av Lavie Tidhar, israelisk sf-författare bosatt i London som skriver på engelska, som bland annat gärna slänger in en del bislama i sina noveller. Tar inte många meningar innan man har insett att ”blong” är ett centralt ord.
//JJ
Eller Björn, ”Wari blong yu.” Det låter verkligen avsnoppande. Och samtidigt så coolt.
Hej Johan, jag kunde tänka mig att du också var insatt i ”blong”!