Fågel Rock är ett sagoväsen som bor i mitt huvud sedan barndomen. Då lyssnade jag till sagan om Sinbad Sjöfararen i Tusen och en natt och fick lära känna den gamla persiska myten om jättefågeln. Sedan dess har minnet av myten bleknat allt mer, men föreställningen om fågeln själv finns kvar och då och då genom åren har den tagit form och stigit fram inför mig, som här under en skidtur i Onsjöskogarna för några år sedan.
Och nu eller alldeles nyligen såg jag den sitta under solen – i åter en ny gestalt – på klipporna på Hvars nordsida:
