Några mil söder om Dajla och Novigrad ligger Poreč. Jag hade trott att jag skulle känna igen något av staden från den där resan för tjugofem år sedan, men nej, allt var ”nytt”. Kanske var det bra? Det går inte att veta. I alla fall flanerade vi utmed dess lugna blanka gator ner till havet och så in i stadens hjärta igen. Det är säkert annorlunda här i juli och augusti och jag föreställer mig att man redan om någon vecka kommer att få svårare att komma åt att njuta av gatstenarnas mjuka blankhet. Jag är svag för just den här sortens gatstenar.
Ett av många orientaliskt-venetianska fingeravtryck i gatubilden:
Det är de här gatstenarna jag talar om:
≈≈≈
PS Det blir lite "pausigt" under pausträdet några dagar igen. A presto!