Kommentarer på: Inre kaos (dålig text)

Av: Hans

Hans — Thu, 04 Apr 2013 21:59:50 +0000

Tiden kommer!

Av: Karin/BlottSverige

Karin/BlottSverige — Thu, 04 Apr 2013 20:25:03 +0000

Ja, det var kul. Hade lite glömt. Kanske försöker återuppliva det en dag. Om jag lyckas ta några riktigt dåliga foton. (Och det räcker egentligen med att börja plåta igen.)

Av: Lennart Erling

Lennart Erling — Thu, 04 Apr 2013 16:25:50 +0000

Jo, det är ett nyckelbegrepp i mindfulness-tänkandet, om vilket man kan säga mycket, men som har en klok grund, tycker jag.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Medveten_närvaro

Av: Bodil Z

Bodil Z — Thu, 04 Apr 2013 16:10:02 +0000

Jaså ”acceptans” är ett modeord. Nytt?

Klokt, men egentligen är det det jag inte kommer åt som irriterar mig mest och som ropar med starkast röst. ”Ja ville, jag vore ett drömlands son…”

Av: Lennart Erling

Lennart Erling — Thu, 04 Apr 2013 15:57:39 +0000

Acceptans. Det är ett modeord, jag vet, men klokt ändå. Acceptera att allt är som det är – och försök ändra på det som du kan ändra på och låt det som du inte kan ändra på vara.

Av: Bodil Z

Bodil Z — Thu, 04 Apr 2013 15:14:04 +0000

Ah, Karin, du träffades av min patetik. Ja, jag litar.

Mircea, vi är visst rätt ofta lika varandra. Ibland kan man nästan undra vem som är vem. Tack, jag ska försöka glädja mig åt förvirringen! Det kan jag nog.

Marlena, två kan vara fler än många.

För övrigt kommer jag just nu lite upprymd tillbaka från en ”Herr kommer Sleeman”-repetition. Det blir.

Tur att dåliga texter kan få så bra och omväxlande kommentarer! (Det är lite som dina – och mina – suddbilder, Karin!)

Av: Marlena

Marlena — Thu, 04 Apr 2013 14:01:07 +0000

… vänder ryggen till och tittar ångerfullt tillbaka och undrar om man valt rätt. 😉
Nej, jag bara skojar. Men ditt råd kräver en viss styrka, Mircea. För mig räcker det förresten om jag tvekar mellan två val.

Av: Mircea Nitescu

Mircea Nitescu — Thu, 04 Apr 2013 12:46:47 +0000

Tack för Din fina text Bodil. Den beskriver ett för mig mycket bekant tillstånd, att stå inför tusen möjliga val. Med risk att låta cyniskt, uppmanar jag Dig att njuta av detta förvirrande tillstånd, eftersom möjligheterna existerar bara innan valögonblicket. För när man gör sitt val, då vänder man också ryggen till de övriga 999 möjligheter som blir kvar i kaoset. Men om längtan efter de 999 kvarvarande möjligheterna infinner sig på nytt, då är det bara att hoppa ut i kaoset och berusa sig igen på maktkänslan som tusen möjligheter ger.

Av: Karin/BlottSverige

Karin/BlottSverige — Thu, 04 Apr 2013 11:50:12 +0000

Du kan lita på mig ! 🙂

Av: Bodil Z

Bodil Z — Thu, 04 Apr 2013 11:24:06 +0000

Hej Ingvar (jag vet inte vem du är, men jag känner igen dig från tidigare här, tror jag), jag tänkte också på denna dikt ett slag, men så fortsatte tanken med ”och?” eller ”granne kan man vara med alla möjliga utan att det hjälper”. Grinigt. I alla fall: Tack för uppmuntran och goda förslag! Fast jag kommer inte registrera mig på Feedly, för då blir jag nog ännu mer splittrad. Jag får invänta ytterligare goda råd från olika håll i stället (eftersom jag är så självständig). Da. Werner Aspenström kommer jag att läsa. Tyvärr kom jag inte in i länken om verklighetens folk som du skickade, men jag ska försöka igen. Tack!

Marlena,
jag funderade ett tag när jag gick en runda i parken med Londi på om jag kanske är en
misantrop eller om jag kanske skulle bli det. Och just när jag gick genom grinden tänkte jag att ja, jag kan nog vara misantrop, men jag kommer göra undantag för kanske tusen människor, de flesta av dem jag träffar helt enkelt (i kött och blod eller i text).