Redan innan jag flyttade hit visste jag att ”jug” var ”söder”, jag hade ju hört talas om Jugoslavien. Ganska snart efter ankomsten hit lärde jag mig ”zapad” som betyder ”väster”, eftersom jag ofta kom förbi en skylt som pekade mot västra Zagreb. Sedan gick det månader och månader innan ”istok” föll på plats med en skräll i mitt huvud: Vladivostok, Stora Östern, tänkte jag. Sedan hände ingenting när det gällde vädersträcken, annat hände i stället, men så en kväll förra sommaren, när jag satt på bänken och pratade med Stanko, sa han något om ”sjever” och pekade norrut mot Medvednica. Men det är egentligen först nu som ordet satt sig.
Och nu minns jag hur det var när jag försökte lära mig de åtta finska väderstrecken: norr=pohjoinen, söder=etelä, väster=länsi, öster=itä, nordväst=luode, nordost=koillinen, sydväst=lounas, sydost=kaakko. Nej, jag kan dem inte, men jag glömmer aldrig att de är åtta. Och det ger mig fortfarande lite svindel när jag tänker på det.
I vilken riktning faller min skugga?