Sedan jag flyttade hit har jag kommit att låta reparera många fler saker än jag gjorde förr. Jag går till min sömmerska med mina trasiga jeans eller med uppslitna jackfoder och hon hittar alltid ett snillrikt sätt att förlänga dessa plaggs liv. Sedan har jag en skomakare, en postolar, som sular och klackar om mina skor och stövlar så det är en fröjd att se resultatet.
Igår morse besökte jag honom med en trasig ryggsäck och på eftermiddagen kunde jag ta hem denna i utmärkt skick. När han visade mig den lagade ryggsäcken hävde jag ur mig en ström av superlativer: odlično, izvrstno, savršen… Mario, för så heter han, smålog först hemlighetsfullt, men visade mig sedan alla de sinnrika förstärkningar han hade försett ryggsäckens insida med. 20 kuna var priset. Och ute blåste en vårvind.