Kommentarer på: Jag läser ”Elizabeth Costello”

Av: Ur The Lives of Animals (Elizabeth Costello) | Bodil Zalesky

Ur The Lives of Animals (Elizabeth Costello) | Bodil Zalesky — Tue, 26 Feb 2013 08:08:47 +0000

[…] har aldrig läst något av J.M. Coetzee, utom Elizabeth Costello då, som jag inte har läst mer än kanske en tredjedel av, eftersom jag blivit avbruten av andra […]

Av: Bodil Z

Bodil Z — Sun, 03 Feb 2013 10:36:03 +0000

Tack Jenny, för din kommentar. Det exemplar av boken som jag nu läser i är lånat, men ju mer jag läser desto säkrare blir jag på att detta är en bok jag vill ha hos mig alltid.

Av: Jenny B

Jenny B — Sat, 02 Feb 2013 21:23:15 +0000

Den här boken är en fantastisk form av filosofi formulerad som berättelse, utan att vare sig filosofin eller berättelsen blir lidande. Jag försöker att ge bort den i present så ofta jag tror att den skall uppskattas.

Även jag har funderade mycket på vad som sades i de olika kapitlen, det som stämde med mina egna tankar och det som fick mig att ifrågasätta dem. MEN häromåret slog jag upp ett kapitel för att hitta några citat, och upptäckte att det som stod där inte var vad jag mindes. Och ändå inspirerande. Jag skulle nog också kunna läsa om den här boken när som helst och få nya idéer.

Av: Bodil Z

Bodil Z — Sat, 02 Feb 2013 15:13:02 +0000

Boken är som en samling tänkvärda/egensinniga/kreativa sentenser, som läsarens tankar kan leta sig vidare med och tänka för och emot, leka med, ta för sanningar, pröva mot annat, pröva annat mot, använda som utgångspunkter eller slutsatser. Hisnande spännande.

Ja, det är väl dags att befria Gunnars text där från min ”Episod-Kerl”, fast nu bidrar jag förstås till motsatsen. Kunde inte låta bli.

Av: Lennart Erling

Lennart Erling — Sat, 02 Feb 2013 12:37:25 +0000

Det verkar vara en mycket intressant bok!

”The past is history, and what is history but a story made of air that we tell ourselves?” Och: ”…we have succeeded – God knows how – in making thousands and millions of individual fictions, fictions created by individual human beings, lock well enough into one another to give us what looks like a common place, a shared story.”

Det här anknyter, på ett mer ”kollektivt” plan, till det som Gunnar skrev om Galen Strawson och narrativiteten:

http://www.pressyltaredux.com/2013/01/berattelseepisod/